z . Rättegångsoch Polissaker. Poliskammaren. Ä Trumultet å erercisheden midsommardagen på morgonen var i går föremål för ransakning i poliskammaren. Den egentlige orostittaren i detta uppträde hade varit en af sjelfva ordningsmaktens håndhafvare, poliskonstapeln vid den spanande afdelningen n:o S5 Gudmund Jönsson, hvilken genom sitt råa uppträdande och öfversitteri vid tillfället, framkallade förbittringen hos den församJade folkmassan. Att detta tumult icke genast afstyrdes, utan kunde växa till ett sådant omfång och få ett sådant slut, som det gjorde, får man i främsta rummet åter tillskrifva polisstyrelsens otörsvarliga brist på omtenka att en sådan afton ej kommendera en nödig polisstyrka med befäl till platsen, utan lemna ordningens upprätthållande bland dessa tusentals menniskor till endast 2 (säger två) konstaplar, deraf till och med endast den ena var ordinarie och i uniform, men den andre extra. Något befäl hade alls icke funnits. Följden blef också, att flera oenigheter kunde utbreda sig, deraf bland andra ett slagsmål mellan artilleristen Ryd och matrosen Anton Landström, hvilket slutade så att den sistnämnde fick ett knifstygn i ansigtet. Den af Jönsson förfördelade, var månglerskan Carolina Amalia Andersson, hvilken idkat försäljning med öl å heden. Upptradet hade börjats med, att tvenne karlar under brottning råkat att stöta till hustru A:s ölbord, så att några glas föllo i marken. Då betalning för de sönderslagna bland dem skulle erläggas, uppstod tvist mellan en af karlarne, åkaren Lind och hustru A., hvilken fordrade betalning för tre glas, något som Lind åter ej ville gå in på, utan nekade att betala för mer än ett. Jönsson, som ej tillhör ordningspolisen eller var kommenderad till platsen, utan blott tillfälligtvis befaun sig med några bekanta bland folkmassan, bade då inskiidit samt sagt att hustru A. hade orätt samt derpå öfveröst benne med en mängd skällsord och otidigheter samt slutligen fattat tag i henne tör att föra henne bort. Detta hade dock skett på ett så våldsamt sätt, att hon föll på marken och der blef liggande sanslös tills en bår hann