AFRIKA. Genom drottning Rosokerinas död d. 1 April var Madagaskar hotadt af ett inbördes krig. Det gamla IIovapartiet hade nemligen sammanrotat sig för att ställa en motkandidat till den hittills regerande dynastien. Denne motkandidat assåg man att använda som verktyg för de i landet varande utlänningarnes förföljande. Men premierministern förmådde folket att lemna kronan åt en slägting till den aflidna drottningen, nemligen åt prinsessan Ramona, som sedan under namn af Ranuralo Manjoka II uppstigit på thronen. Den nya drottningen synes lyckas skona landet såväl från utbrottet af inre oroligheter, som äfven bibehålla det goda förhållandet till utlandet. Hon visar mycken moderation och är särdeles gynnsamt stämd mot europerna. Dagens post. TYSKLAND. Tidningarne i Berlin innehålla en mängd telegrammer och berättelser om konung Wilhelms vistelse i Hannover. På det tal, som stadens borgmästare Rasch höll vid presentationen af staden Hannovers representanter och kommunalautoriteter den 22 dennes, svarade konungen: Jag tackar Er för hvad I yttrat till mig. Vi stå för första gången gentemot hvarandra, sedan händelserna framkallat så stora förändringar och fört oss samman. Likasom jag, måsten I äfven känna Er genomträngda af biandade känslor. I mån icke tro, att jag ogillar eller tadlar de åsigter, som I personligen bevaren för Edra förra törbållanden. Det skulle tvertom icke vara mig något bevis för pålitligheten af de känslor, som I nyligen för mig uttalat, i fall ett sådant omslag hade låtit Er förblifva likgiltiga. Men om jag än hvarken tadlar eller ogillar detta, måste jag likväl äfven göra Er uppmärksamma på, att hvad som gör heder åt hjertat och hemmet, äfven bör blifva i bjertat och hemmet, såvida det icke skall förlora sitt berättigande. Tränger det sig på ett eller annat sätt till offentligheten, så uppträden I mot mig och min regering samt tvingen såväl denna som mig sjelf att handla derefter. Det beror således helt och hållet på Er sjelfva, om I genom Er hållning viljen besvara det förtroende, med hvilket jag och mina myndigheter komma Er till mötes. Så framt I äfven på Er sida visen förtroende till min regering och mig, hoppas jag till Gud, ja, jag är öfvertygad om, att vi, då vi lära närmare känna hvarandra, gå ett lyckligt tillstånd till mötes. Om festligheterna i Hannover under konungens dervaro meddela de officiella telegrammen följande. Den stora militärparaden skedde den 22 om f. m. i närvaro af en stor folkmassa. Kl. 2 e. m. nedlade konungen grundstenen till den nya artillerikasernen. Om aftonen väntade man konungens besök i en af de offentliga parkerna, som emellertid förhindrades af ett hästigt äskregn. Den 23 f. m. var det åter trupprevy, då en fältmanöver utfördes af hela garnisonen. Um e. m. skulle kungen mottaga deputerade från landets olika delar. ÖSTERRIKE. Prins Napoleon är nu på resa till Arad, Temesvar, Basiaz och Bukharest, hvarifrån han öfver Varna begifver sig till Konstantinopel. I en berättelse till ,,Indep. belge meddelas, att han at furst Michael III redan i Paris mottog en uppmaning att besöka Belgrad, men att han sedan vid underrättelsen om den sorgliga katastrofen derstädes förändrade sin resplan. Vistelsen i Wien och Pesth lärer i hög grad hafva förtjust prinsen. En korrespondent i Wien yttrar: , Prinsen lärer sändt flera långa bref till kejsaren, i hvilka han skildrar intrycken af resan. Det försäkras, att dessa meddelauden äro i hög grad gynnsamma för Österrikes nya organisation. Det måste äfven medgifvas af hvar och en, att det öfverallt i Österrike uppspirar ett nytt lif, som under en lugn utveckling snart måste gifva hela landet ett föryngradt utseende. Det är dessutom troligt, att en man, som blifvit så väl mottagen som prins Napoleon, måste vara böjd att se allt i ett gynnsamt ljus. Till,, Nationalzeitung berättas från Wien, att det i åtskilliga kretsar arbetas på att gifva den tyska skyttefest, som skall hållas i den österrikiska hufvudstaden i slutet af Juli, en politisk (stortysk) karakter samt att det specielt från hannoveranarnes sida i och utom Hannover har agiterats för att sätta i verket eklatanta demonstrationer mot den , preussiska uppslukningspolitiken. De österrikiska tidningarne förneka emellertid, att något sådant åsyftas, och söka än ytterligare lugna de nordtyska skyttebröderna genom at: förutsäga en officiel förklaring från festkomiteen, hvaruti denna med bestämdhet betonar sammankomstens icke-politiska karakter. Att det skall lyckas komitåen att alldeles utesluta hvarje politiskt yttrande, är dock icke sannolikt.