iskerisarkoster särskildt anordnad kappsegling kommer att utföras. Oaktadt hafsfiskets stora vigt för alla kustländer, hvilkas enda näringskälla det ofta är, har detsamma hittills endast i ringa mån varit föremål för mera allmän uppmärksamhet, hvaraf också följden blifvit, att denna näring, i jemförelse med andra inom vårt land, gjort föga framsteg och ännu befinner sig på en långt ifrån tillfredsställande ståndpunkt. Först under senare tider har man inrymt densamma en plats vid de stora verldsutställningarne och vid de enskilda ländernas industrioch landtbruksmöten. Men den kraftiga väckelse, dessa utställningar utöfvat på andra näringsgrenar, har verkat föga på Fiskeriernas utveckling, enär dess idkare sjelfva icke haft tillfälle att besöka dessa utställningar och således hvarken fått taga närmare kännedom om de framsteg och förbättringar i deras yrke, som deraf kunnat inhemtas, eller med yrkesbröder ifrån andra länder utbyta iakttagelser och erfarenheter. För att i vidsträcktare mån bereda fiskeriidkare tillfälle till detta ömsesidiga utbyte samt hos dem väcka en nyttig täflan, har man omsider föranstaltat utställningar och möten, uteslutande egnade åt denna näringsgren. Då erfarenheten från de fiskeriutställningar, som hittills hållits i Amsterdam, Aalesund, Bergen och Boulogne, fördelaktigt vittnat såväl om det intresse, hvarmed fiskeriidkare dem omfattat, som ock de utvidgande insigter i yrket, de deraf inhemtat, har Göteborgs och Bohus Läns Kongl. Hushållning Iskap beslutat föranstalta en dylik utställning i Lysekil instundande höst samt uppdragit åt undertecknade, Bestyrelse, att för ändamålet vidtaga erforderliga åtgärder. Med anledning häraf får alltså Bestyrelsen till deltagande i detta möte vördsamt inbjuda alla Fiskerinäringens idkare och vänner, såväl inom detta och det angränsande Hallands län, som äfven vid södra kusten af Norge. Utställningen öppnas i Lysekil Onsdagen den :dre och afslutas Fredagen den 4:de September, samt omfattar alla till fiskeriet hörande föremål, fördelade uti klasser, med prisdomars för hvarje klass. Belöningar i medaljer af silfver bronz, större och mindre premiebelopp samt ,,mentions honorables komma att utdelas. Första klassen innefattar fiskredskaper och materialier för deras tillverkning, samt allt annat, som till fiskets bedrifvande hörer. Andra klassen fiskeriprodukter af alla slag. Tredje klassen fiskodlingsföremål, modeller, skrifter, sjökartor m. m., som till fiskerinäringens befrämjande kan anses nyttigt. Vilkor för belöning i 1:sta klassen äro: att pris finnes åsatt hvarje föremål, som är till salu, och, såvida det är ett fabrikat, att utställaren utför beställningar till samma pris; i 2:dra klassen: att utställaren sjelf beredt eller låtit bereda den utställda produkten; i 3:dje klassen: att endast utställarens eget arbete eller uppfinning prisbelönas. Prisdomare utses för hvarje klass, 2 af mötets bestyrelse och 3 af mötets medlemmar. För ordnandet af kappseglingen, äfvensom dermed sammanhängande prisbelöningar, kommer bestyrelsen att vidtaga särskilda för lokalen och förhällandena lämpliga åtgärder. GERHARD von YHLEN, Ordförande. G. Melin. A. N. Widell. J. N. Sanne. G. E. Bundsen. Benj. G. Molln. G.J. Sundberg. Otto Loenbom. Rob:t Nordvall. M. Backlin. Thor Klase. M. L. Stranne. Olof Berndtsson. Frågor, som komma att asfhandlas under mötet. 1. Åro assurans-föreningar af redskap och farkoster nyttiga för fiskrarne? Om så är, huru åstadkomma sådana? 2. Uvilka fel begås vid behandling af den Bobuslänska Banksisken, och huru införa en fullt ändamålsenlig beredning af densamma? 3. Hvilka åtgärder kunna vidtagas för att befrämja Bankfisket ? 4. Hvarföre begagnas Garnfisket så litet i Bohuslän, och hvilken erfarenhet har man om detta fiskesätt, jemfördt med krokfisket? 5. Ilvilka åtgärder böra vid:agas för att förse städerna vid våra kuster samt fiskmarknaden i det inre af landet med jemnare tillförsel af bättre vårdad färsk fisk? 6. Ilvarföre rökes icke sili och annan fisk i större mängd hos oss, då sådan behandling är vanlig på andra ställen, och buru befrämja denna beredning? 7. Har man någon erfarenhet af fisks bevarande uti is och om bandel dermed? och buru åvägabringa en sådan i större utsträckning? 8. Hvarlöre saltberedes icke Skarpsill (Brissling) bärstädes, då denna beredning brukas i Norge och der lönar sig? 9. Hvilka förslag kunna framställas för befrämjande af Sillfisket i gränsvattnet mot Norge och i alimänhet för de samfäldt bedrifna fiskerierna, med särskildt fästadt afseende på mellanrikslagens för dem menliga bestämmelser? 10. Har man någon erfarenhet om bättre siskredskap eller om nya för oss obekanta sångstmetoder, och hvilka böra i sådant fall föreslås till antagande? 1j, Hvad erfarenhet har man af den uti Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse af den 10 Mars 1865 föreskrifna fredningstiden och af bestämmelserna för Hummeroch Ostronflisket? 12. Mvilket resultat af Ostronodling kan anföras och buru uppmuntra till en bättre vård af Ostrongrunden? 13. Hvilka fel vidlåda våra nu brukliga flskerifarkoster, och huru befrämja byggandet af fullt lämpliga sådana? oo 14. Anses Konsumtionssöreningar eller bolag för inköp af lisslorgucendeter nyttiga för de Bohuslänska siskare-sambällena, och huru åbRAhringa gådana ? 15. Kan dc: löna sig att till gödningsämne illvarataga och bereda det fiskal och annan spillning, som samlas på fisklägena, och på hvad sätt bör actta ske? 16. Finnes något godkändt medel att förekomma den skada, som anställes af ckeppsmasken? 17. Huru kan man införa en bäufe vård om Laxfiskerierna och befrämja Laxodlingen. om 18. Kan uppfödande af Hummer och bafsfisk uti värt land betala den kostnad, som derpå nedlägges, och hvilka svårigheter möta för införandet al denna industri? ? (7588). Doktor Forssenius