verdrifter. Jag såg en dam, som såg alldeles ut som en täck Blekingsflicka i sin enkla, men vackra sommardrigt. Herrarne åter, jag menar nu sprättarne, sätta klacken hårdt i backen, men foten utåt, och promenera med en viss elegans och säkerhet, brukande ljusa pantalonger af alla olika kulörer, korta rockar med vida slag, cigarr i munnen, fina mustascher, å la Napoleon, hatten litet på sned, och käppen, för syns skull, som stöd, jemte blomma i knapphålet. De vandra vanligen arm i arm, intagne ar sig sjelfva, med miner af ,se så vacker jag är. Dessa kallas här ,,Swells. Denna park (Hyde Park) förskönas år från år med otrolig kostnad, och vackrare kan man ej se, ty under denna tropiska hetta, utan regn under nästan en månads tid, är allt förbrändt, men den delen af parken, som är försedd med blomsterparterrer, är en oasi öknen och grönskar som vanligt, tidigt på våren, tack vare det vatten, som från vattenledningen sprutas dagligen två gånger öfver både träd, växter och gräs. I Lördags afton företedde den mera hedlika delen af parken ett ovanligt spektakel, ithy att generalinspektören öfver skarpskyttarne, general Lindsay, höll en revy öfver 3,000 man skyttar. Det var ganska vackert att se denna massa på två linier marschera öfver det vidsträckta fältet, som hölls i fyrkant fritt genom en kedja af några hundra man. Bataljonsoch brigadexercis var det hufvudsakliga som utfördes, i likhet nästan med hos oss. Rörelserna gingo bra, men marschen var enligt mitt tycke ej bra. Hett som i en bakugn och alla sucka efter svalka och regn. Au revoir. A. F. E. j:or.