Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 juni 1868, sida 3

alldeles lika. — Härmed afstannade denna lit teratur; i handskrift finnas dock förvarade fler: dithörande bref, hvarmed Schröderheim fortfoi att uppvakta Inventor ännu år 179 (Sv. Bokhand.-Tidn.) Den skandinaviska pressen i Amerika har under den sednaste tiden fått en betydlig tillväxt. Från den 1 Juni består den af 1 eaglic tidning, 1 som utkommer hvarannan dag, I half, veckoblad, 12 veckoblad och 1 månadsblad. 1 lessa tidningar tryckas svenska och dausk-norska wtiklar om hvartannat. Christi svepning förevisas nu för tiden i Tuin, der den fick vara med på prins Humberts Dröllop. Detta heliga plagg finnes för öfrigt på lera andra platser inom den katolska kristenheen och har således förmågan at mångenstädes härvaro. Detta är äfven förhållandet med , Chriti rock, hvilken förevisas samtidigt i Trier i lLyskland och i Argenteuil i Frankrike. Man nar dock hört den ganska riktiga anmärkningen. utt Christus kunde hafva egt flera rockar och att let således ej är omöjligt att åtminstone ett par dem ännu finnas i behåll. Hvad svepningen leremot beträffar, lärer man väl ej kunna antaga utt det funnits äfven flera af det slaget, hvartöre lensammas tillvaro på olika ställen är något svårklarligare. Emellertid skall Christi svepning i kurin vara den namnkunnigaste, fastån man allrig hört talas om den förr än i trettonde seklet. sedermera har den dock, enligt en hel mängd ;relaters intyg, gjort ofantligt många underverk. r 1578 kom den till Turin och blotta betrak andet af denna relik sörskaffar syndernas förlaelse och dispens från skärselden i kanske tusenals år. Palven Benedictus XIV lofvade till och ned att den skulle för alla evigheter befria från ärselden. Nu togs den, såsom här ofvan nämnes, fram vid prins Humberts bröllop, och erkeiskopen af Turin, monsignor Riccardi di Netro, af ut ett herdabref om den beliga skatten, naurligtvis upprepande hvad påfven Benedictus XIV ör så länge sedan lofvat, och praktfulla ceremoier höjde värdet af alltsammans. Men man hade en gången gjort upp räkningen utan värden, såom det heter, d. v. s. utan påfven i Rom. Pius X har tillkännagifvit, att det der turinska herdaretvet icke gäller någonting och att man i Tuin samt i allmänhet i det gudlösa savoyiska huets stater icke kan anses förtjena komma i åtjutande af de heliga förmåner, som närvaron af hristi svepning annars medför. Det ser således t som Turin icke hade någon nytta af svepduen nu för tiden.