tillika erfara, att man på sednare tiden inskränkt sig till de nödvändigaste reparationer, emedan man har god förhoppning att på en redan å Kungsholmen inköpt passande tomtplats uppföra en för institutionen fullt lämplig byggnad, så se vi det närvarande i ett mera ursäktande Ijus. Barnhusets salar upptaga barn intill 6 år. Man ser dibarnen vid mödrarnes bröst. Ack! huru ljuft betraktar ej denna mor det lilla lindebarnet, som hon nyss slutit i sin samn; hvilka glödande kyssar trycker hon ej på dess läppar! Det är hennes eget barn, en kärlekspant som måhända aldrig tår veta sadersnamnet — men som åtminstone till någon tid får hemta näring och styrka vid en moders bröst. Mödrar kunna nemligen få under en tid af åtta månader qvarstanna och digifva sina egna barn samt vara till en del bebjelpliga med andras skötsel, och efter denna tid ha de derigenom betryggat sina egna barns framtid, alldenstund de blifva upptagna som barnhusbarn med åtnjutande af alla dessas förmåner. Vidare se vi andra, som ej äro så lyckliga, som dessa mödrar, att få lägga sitt eget barn till bröstet, utan nödgas uppdraga andras. Dylika äro de vexlande scener, som möta oss då vi genomvandra dessa fristäder för de oskyldiga barn, som här vårdas. Armmorna ha ett välmående och sundt utseende samt tyckas, genom den noggranna eftersyn de ha, egna både allvar och eftertanke åt sitt ingalunda lätta uppdrag. Härefter begifva vi oss ned på gården och in uti ett större tält, der vi finna en talrik skara barn upptagen med allehanda passande lekar. Omtankan för dessas välbefinnande sträcker sig derhän, att man hitsätter sängar för dem, som skulle blifva trötta eller behöfva någon stunds hvila. Se huru barnen lemna sina leksaker, sina hviloställen, sina sköterskor, för att ila den omtyckte professorn till mötes. De små händerna föras till de breda möss-skärmarne, och hufvudbonaderna aflyftas under många bugningar; fickorna åter niga förtvifladt, och med detsamma omgifver hela svärmen den om deras väl så ömmande professorn och välgöraren. Ett vänligt ord, en uppmuntrande nickning får en och hvar, och med svårighet kan professor A. lösgöra sig från de frivilliga fängsel, hvaruti han kommit. Detta för oss, som äro stumma åskådare, gör naturligtvis det angenämaste intryck. Gå viså in uti afdelningen för koltbarn, som hefinner sig uti en serskild byggnad, så se vi största delen af dessa sitta på ingångstrapporna och inandas den stärkande friska luften. Sjeltva lokalerna taga vi i ögonsigte, och de förråda äfven ett dystertoch föräldradt utseende, som bör påskynda det nya barnhusets byggande. Skolan finner man äfven inrymd uti ett mörkt och olämpligt rum, så att jag heldst underlåter att tala om densamma. Våra steg föra oss äfven till köket och spissalarne, hvarest vi få del af matordningen för alla dessa olika åldrar, som inom barnhusets murar skola ha sin föda. Såväl maten, bvilken vi i parenthes sagdt åte 2— som serveringssättet och tillräckligheten samt veckodagarnes olika maträtter lemna intet öfrigt att önska. Å sjukafdelningen se vi vid vårt besök blott ett fåtal patienter, och då vi au afsluta denna del af vår beskrifning, kunna vi ej underlåta att omtala med några ord sjelfva attiraljen, en sak, som denna väl förtjenar. En utaf sista tidens mest nyttiga inventioner, såsom jernsängar, finna vi här öfverallt försedda med goda sängkläder och ett stycke genomdränkt vaxduk för barnen; detta i förening med den Öfriga renlighet som här iakttages gör, att den vanligtvis impregnerade ,barnkammarlukten här ej 1ormärkes, trots det stora antal små barn, som här uppehålla sig. Hvad eldstäder och ventilation betröttar samt passande dagers insläppande kan naturligtvis ej komma i fråga att tala om — då detta omöjliggöres utaf förut anförda skäl. Sedan vi nu genomgått anstalten, skola vi äfven vidröra en annaon gren af dess verksamhet, den nemligen, som afser barnens uppfostran i staden och på landet genom bortackordering till välända och passande fosterföräldrar. Detta är kanske en lika vigtig, om ej ännu vigtigare, omständighet, ty dermed sammanhänger dessa barns hela framtida väl och existens. Fosterföräldrarne hafva dyra pligter att uppfylla såväl emot barnen, som emot samhället. Att derföre dertisi erhålla fullt lämpliga personer är ej alltid så lätt. Mestadels blifva barnen lemnade åt allmogen i landets olika delar, emedan detta ingår uti en af parnhusets bestämmelser för de ungas uppfostran. För att öfvervaka de sålunda bortackorderade barnen ha de särskildta pastorsembetena uppsigten, och dessutom besökas barnen ärligen en 3 två gånger af barnhuseta tjenstemän, som det åligger att närmare göra sig underrättade om så-. väl barnen som deras vårdare. Med i Stockholm och dess närhet vistande barn anställes hvarje qvartal, då alla afgitter utbetalas, en noggrann mönstring, hvarförutom äfven åd fosterföräldrar, som. väl sköta barnea, lemnas större och mindre belöning. Ryhloma, som här föras, utmärka. sig amför dylika i andra inrättningar genom n enkelhet, Utan det minsta Pesvär kan man erfara utaf desamma nummer och namn på de barn, som äro bortackorderade, tillika med huru de vårdas, om de byta om fosterföräldrar, när och hvarför detta skett, o. 8. v. Detta är naturligtvis en stor lätinad, då man tänker på de tusental af barn, som när och fjerran härifrån ha sitt underbåll. Som ytterligare bevis på det trägna a,rpbete, som är förknippadt med deana barnanstalt, förtjenar omnämnas det cvätten allenast för dibarnsafdelningen för en vecka uppgär till 12,000 persedlar. Slutligen ha vi att omnämaa ännu en sida af barnhusets omfattnir.g, som berör ett för det uppväxande slägtet högst vigtigt förhällande, nemlägen undersökning utaf qvinnor, som anmäla sig att gifva di åt såväl barnhusets egna barn, som andra i staden och på landet, der mödrarne ej sjelfva kunna förrätta denna en moders