Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 juni 1868, sida 2

af det metriska mått-, måloch vigtsystemet, som blifvit helt och hållet antaget med de franska namnen samt med kilogrammen som enhet. Alla ändringssörslager om bibehållande af underafdelningar, som motsvarade de äldre tyska enheterna, förkastades, och endast nägra tyska namn tillåtas att användas vid sidan af de franska. Äfven har lagen om pensionen till de f. d. slesvig-holsteinska officerarne blifvit antagen, dock sålunda, att dessa pensioner beräknas efter den preussiska lagstiftningen och icke efter den slesvig-holsteinska lagen af år 1850. Under de sednaste dagarne har parlamentet antagit kompromissförslaget om förbundslånets förvaltning af den preussiska statsskulds-direktionen och under vissa särskilda författningsgarantier, hvarigenom det skall blifva möjligt att upptaga det förut ifrågavarande lånet å 10 millioner till flottans förökning. ÖSTERRIKE. Den internationella telegrafkonferensen har den 12 dennes blifvit öppnad i Wien af rikskanslern Beust, som i sitt inledande, på franska språket hållna tal betonade, att telegrafen, som ,ännu i rätt tid lemnar kloka och moderata råd, båller hetsigheten i tygel, aflägsnar missförstånd och återställer förtroendet, redan ofta — specielt under den luxemburgska tvisten — väsendtligen bidragit till fredens upprätthållande, samt att konferensens arbeten derföre voro af betydelse för freden, , eftersom alla de här representerade regeringarne ifrigt arbeta för densamma såsom den ädlaste uppgift att eftersträfva. I konferensen deltaga Nordtyska förbundet, Bayern, Wirtemberg och Baden, Belgien, Danmark, Sverge och Norge, Spanien, Frankrike, England, Italien, Nederländerna, Portugal, Ryssland, Schweiz, Donaufurstendömena, Serbien och Grekland. FRANKRIKE. Den nya presslagen har — som vi redan nämnt — framkallat nya oppositionstidningar. Utom den af Rochefort redigerade ,Laterne, ha uppstått tvenne veckotidningar, som ställa sig fiendtligt till regeringen. Den ena är , Revue politique, i hvilken skrifva medarbetare af ,Temps och ,Journal de Perist, och hvars uppträdande derför har en orleanistisk bismak. Gentemot Tyskland skall Revue politique troligen komma att följa samma riktnimg som de begge andra nämnde tidningarne, af hvilka , femps visserligen icke är fiende till Tysklands enhet, men väl af dess uppgående i Preussen, under det ,,Journal de Paris alldedes icke vill veta af ett stort Tyskland och så tillvida representerar Thiers åsigter. Den andra nya organen, ,Tribune, ledes af Eugene Pelletan och Glais-Bizoin; denna tidning arbetar icke endast, som Revue politique, för demokratien, utan tillika för det republikanska partiet. I ett upprop till den allmänna meningen uttalar sig Eugene Pelletan om Frankrikes isolerade ställning och framhåller, att det, i händelse af ett krig vid Rhen, så att säga, skulle stå alldeles ensamt. Det är — skrifver han — ,på sin höjd någon utsigt för en allians med Österrike; men man måste först framställa frågan, huruvida Österrike, öfverhufvud taget, existerar, samt om det, i fall det slöt sig till Frankrike, icke skulle försvaga detta lands makt. Hvarthän Frankrike riktar sin blick, möta misstroende och tillbakadragenhet. Ryssland samlar sig, England ger akt, Italien är nedtryckt, Österrike sönderslitet, Förenta Staterna kränkt. Och Frankrike, som störes af den oro, som dess egen sjelfmotsägande politik skapat öfverallt, tror sig nödsakadt att företaga en heroisk ansträngning och utrustar hela sin vapenföra ungdom, för att i nödfall kunna kasta den öfver gränsen. Frankrike rustar i största hast, och samtidigt bedyrar det, att det älskar fred och lugn. Franska nationen befinner sig i ett hittills okändt tillstånd: der är hvarken fredsfot eller krigsfot, utan något tvetydigt, som man kunde kalla förväntningens tillstånd. Handeln är ängslig, den alli armen gevär, och det behöfs endast en gnista i krutmassan för att sätta verlden i brand. Utan tvilvel har Pelletan åtminstone rätt deruti, att Frankrikes inre förhållanden i hög grad lida under den rådande osäkerheten och icke i längden skola kunna bära följderna af de ansträngda rustningarne och den spända situationen. SERBIEN. Från Belgrad har man nu närmare meddelanden om de yttre omständigheterna vid mordet af furst Mikael. TLuststället Tapschider ligger en half mil från Belgrad på den jemnsluttande höjd, der Belgrad med dess gammaldags fästning är byggd. En österrikare skulle kalla Topschider belgradernas Schönbrunn; det har likasom det sistnämnda sina blomsterträdgårdar och djurgärdar, sina drifhus och plantskolor. Topschider är det vackraste af Belgrads få förlustelseställen. Furst Mikael brukade göra en promenad efter middagen; Topschider var furstens vistelseort om somrarne, och enär parken stod öppen för allmänheten, såg man honom der ofta midtibland sina undersåter. Mörlarne hade byggt sin plan på den här omtalade vanan. Då fursten och hans kusin Anka Constantinovice samt hennes lotter Kathrina, åtföljda af liftjenaren Mita, den 9 dennes gjorde sin vanliga promenad, slöt sig furstens adjutant Garachanin till dem. Man gick öfver en öppen plats till den täta, skuggrika parken. Plötsligen framträdde tre välklädda män från en trädgrupp och helsade på det höga herrskapet. Då fursten var i hesrepp att besvara helsningen, voro tvenne vt mördarne redan i hans omedelbara närhet, under det den tredje var några steg efter. I detta ögonblick afsköts ett skott, och fursten, som blifvit träffad i mderlifvet, utstötte ett utrop af smärta männa meningen osäker, Europa står med