Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 juni 1868, sida 3

handelsberättelse, som blivit a1lgIIVen Ull k. kommerskollegium från svensk-norska generalkonsulatet i Konstantinopel för år 1867. Vi återgifva ur denna berättelse följande: Antalet af de år 1866 till Konstantinopels generalkonsulats-distrikt ankomna svenska och norska fartyg belöpte sig till 361 om 59,788 läster, hvaraf 20 svenska om 2,317 läster och 341 norska om 57,471 läster. Under år 1867 uppgick antalet deremot till 535 om 93, 122 läster (nemligen 28 svenska om 3, 400 nyläster och 507 norska om 89,722 läster). Följaktligen ankom år 1867 ett antal af 174 skepp om 33,334 läster (deraf 8 svenska om 1,083 läster och 166 norska om 32,251 läster) flera än år 1866. Af de år 1867 ankomna skepp befunnos 2 svenska om 176 läster och 50 norska om 7,775 läster med last till sjelfva hufvadstationen. Till vice-konsuls-stationerna ankommo med last 1 svenskt skepp om 79 läster och 8 norska om 1,579 läster. 3 svenska skepp om 339 läster och 21 norska om 3,777 läster ankommo i barlast till vice-konsuls-stationerna. Återstående skepp, 21 svenska om 2,732 läster och 428 norska om 76,589 läster, ankommo till Konstantinopel på genomfärden från och till det Svarta hafvet, hvadan hvart och ett af dessa skepp ågurerar två gånger i ofvan uppgifna d d j 6 ; s ; Intet svenskt eller norskt skepp har intagit ny last vid sjelfva hufvudstationen. Tre svenska skepp om 263 läster och 17 norska om 2,949 läster hafva intagit last (spanmål) vid vice-konsuls-stationerna. Medan antalet af främmande skepp (de Förenade Rikenas ej inberäknade), ankomna till sjelfva Konstantinopel år 1866, uppgick till 21,907 om 3, 783, 100 tons, belöper sig antalet år 1867 till 22,284 skepp om 4, 478,251 tons. Denna tillväxt i skeppsfarten under 1867 på dessa farvatten har sin grund i den rika spanmålsskörden i Turkiet, Donaufurstendömena och det sydliga Ryssland, samt det öfriga Europas behof af korn. Att bedöma huruvida det är fördelaktigt för skepp att komma befraktade hit om sommaroch höstmånaderna, eller att låta befrakta sig i Konstantinopel, eller ock att afgå direkte till utskeppningsstället, ligger utanför beräkningens gränser. Det ena året kan det ena sättet vara fördelaktigast, ett annat det andra. Beträffande hvad som här är gjordt under loppet af 1867 i skeppssartens intresse förtjenar anföras, att underhandlingar äro begynta emellan de främmande gesandtskaperna och den Höga Porten angående handelsskepps fria. passage om natten förbi fästningen vid Dardanellerna och vid utloppet från Bosforen till Svarta bafvet. En internationel kommission, bestående af delegerade från samtliga gesandtskaper och från den turkiska regeringen, har blifvit nedsatt för att bestämma hvilka tekniska åtgärder som borde vidtagas för att lätta inseglingen från Svarta hafvet till Bosforen, hvilken punkt nu erbjuder de största svårigheter vid seglatsen på Svarta hafvet och förorsakar de flesta skeppsbrotten. Det är att förutse att, genom de åtgärder kommissionen föreslagit, hvilka redan blifvit satta i verket, skola skeppsbrotten vid inloppet till Bosforen i hög grad aftaga. Vidare må, i sammandrag härmed, näm-J nas, att fråga blifvit väckt om anläggande l af en skeppsdocka i Konstantinopel för skepps reparation. I Medan det förr nästan blott var Bergen och Stavanger, som af svenska och norska städer deltogo i fraktfarten på Svarta hafvet, hafva deremot förlidet år nästan samtliga norska städer i större eller mindre grad deltagit häri. Antalet af ankomna svenska skepp fortfar deremot att vara ringa, och de få under loppet af förra: , året hit ankomna svenska skepp hafva ej heller kunnat åstadkomma samma goda resultater, som de norska, emedan de ankommo obefraktade på en tid af året, då fraktmarknaden var ytterst flau. Skälet, hvarföre öfverhufvud de svenska rederierna hittills blott dragit så ringa fördel af fraktfarten på Svarta hatvet, är utan tvifvel först och främst det, att de icke varit fullt uppmärksamma på, huru inbringande den i allmänhet är, eftersom det naturligtvis icke finnes någon anledning, hvarför icke svenska skepp, likaväl som skepp från Bergen och Stavanger, skulle kunna vinna god behållning på denna fraktsart. Äfven se tyckes det för de svenska rederierna vara af så mycket större vigt att vara uppmärksamma härpå, som den fart, hvari deras skepp för närvarande äro sysselsatta, hittills icke medfört så lönande resultat, att någon förökning af den svenska handelsflottan derigenom kunnat föranledas; p medan det under samma tid just är fraktfarten på Svarta hafvet, som i så hög grad förhöjt Bergens och Stavangers handelsflotta. Man tror derföre, att det skulle vara gagnande för de svenska rederierna likasom för rederier i de norska sjöstäder, som ej ega någon erfarenhet beträffande fraktfarten på Svarta hafvet, att meddela resultatet af två norska fartygs resor påla Svarta hafvet under loppet af sistlidna år, s i likhet med hvad man gjort för åren 1865 9 och 1866. De här nedan upptagna upplysningar hafva bekommits från två myc-ket kunniga skeppsförare, hvilka under en längre tid ständigt befarit Svarta hafvet. Dlassa håda fantFee vinst är ingalnnda-. AA——— — —l—.— — BA — 1 I 1 ( ( I 1 I I I I 2 1 I ( — —— 2 — — — — 12 — — — —— Ag22 2 BB mn sö