C. G. Hierta, samt tull suppleanter i styrelsen kapt. C. G. von Post, kammarherren 0. Nordenfelt och kungl. sekreteraren Axel Odelberg. I enlighet med styrelsens hemställan beslöts, att det tillsvidare årligen uppkommande öfverskottet å tastighetslånefonden och andra för bankens utgifter icke erforderliga inedel må utlemnas till föreningarna till amorteringslån på lika vilkor som öfriga låneförlag, och att den tillgång som i följd af beräknad kapitalrabatt tillgodokommer hypoteksbanken, skall användas till nedsättning i den rabatt föreningarne måst vidkännas för medel, som inflyta genom försäljning af bankens såväl tyska som svenska obligationer, och hvarigenom samtliga föreningarna och låntagarne hos dem komma i lika åtnjutande af den fördel annuitetsöfverskotten bereda. — Väderleken. I P.-T. läses sistl. Onsdag: Den under de sednare dagarna rådande vestliga bläst var i går på eftermiddagen så ihållande hård, att den hindrade de små ångsluparna, som besörja kommunikationen mellan Ragvaldsbro och Kött-torget, från att göra sina turer. Vid samma iid gladde man sig åt uppstigande moln, som bebådade en efterländtad, välbehöflig nederbörd; men stormen jagade dem bort till, som vi hoppas, lyckligare lottade trakter; i Stockholm och närmaste trakter föllo endast några få droppar och i grannskapet af Tranebergsbro nedsände molnen en hagelskur. Straxt efter sedan molnen passerat upphörde blåsten hastigt, hvarjemte temperaturen förändrades från att, trots blåsten, hafva varit ganska varm (i förrgår visade thermometern tillochmed 4 26 gr.) till rätt kylig; lägsta thermometerståndet var 10 gr. — Shogseld. I Måndags vid middagstiden uppkom, till följd af bristande tillsyn vid risbränning, skogseld å egendomen Flemmingsberg, belägen omkring 112 mil utom Skanstull och disponerad af kapten Odelberg. Medelst biträde från närgränsande egendom lyckades man likväl, oaktadt den starka blåsten, fram emot aftonen blifva herre öfver elden. — Nya jernvågsstationer. K. M:t har föreskrilvit. att trafikstationerna å Nordvestra stambanan mellan Christinehamn och Carlstad skola, förutom den redan bestämda vid Skattkärrs lastageplats, vara ytterligare två, nemligen en af mindre storlek eller så kallad hållplats, på Hammars säteris egor, samt en vid egendomen We-. nersvik. — Skogshushållningen då boställen och kungsgårdar. P.-T. meddelar följande regeringsbeslut: Hos K. M:t har skogsstyrelsen anmält, att vid handläggning af frågor, huruvida skog, tillhörande boställe och för statsverkets räkning utarrenderad egendom, må ställas under skogsstatens vård och förvaltning, eller om boställsskog borde förvaltas och vårdas af innehafvaren, mot åtnjutande af större eller mindre del utaf afkastningen utöfver husbehofvet, och om skog till utarrenderad egendom må-öfverlemnas till arrendator med eller utan skyldighet för honom att erlägga skogsarrende, svårighet ofta mött i det afseende, att skogsstyrelsen ej kunnat erhålla fullt tillförlitliga uppgifter om de till boställena eller de utarrenderade egendomarna hörande hagmarkernas vidd och beskaffenhet samt virkeafkastning. Och enär dessa omständigheter utöfvade ett betydligt inflytande på förenämnda frågor, i det nemligen, derest från hagmarkerna, såsom ofta vore händelsen, kunde hemtas hela eller större delen af husbehofvet utaf bränsle samt stängsel och slöjdvirke, sådant måste göra den behållna afkastningen af sjelfva skogen så mycket större och således föranleda, antingen att den för gården obehöfliga l. skogsmarken afskildes, för att förvaltas såsom kronopark, eller åtminstone, om skogen vore mindre, att skogsarrendet å utarrenderade egendomar höjdes, och att, å bostallen, innehafvaren, som, då afkastningen af hagmarkerna ej inberäknades, tilläfventyrs skulle tillerkännas hälften af skogens behållning, deremot, med beräkning af virkestillgången i hagarna, komme att få åtnöja sig med tredjedelen eller fjerdededen af behållna skogsafkastninen, genom hvilket allt ej mindre staten omedelart, än äfven de inrättningar och korporationer, som enligt skogsförordningen skulle åtnjuta del af boställsskogars afkastning, tillskyndades ökade inkomster. har skogsstyrelsen, på grund häraf och med afseende jemväl å den betydliga vidden af hagmarkerna, hvilka ofta hade större utsträckning än sjelfva skogen, bemställt, att vid den skogsindelning, som enligt Så 15 och 22 i kongl. förordningen den 29 Juni 1866 angående hushållningen; med de allmänna skogarna i riket borde ega rum, plan för ändamålsenlig skötsel och vård af hagmarkerna äfven måtte få upprättas och, jemte J hushållningsplanen för skogen, af bemälda styrelse lt pröfvas. 1 1 Vid föredragning häraf den 8 sistl. Maj hav K. M:t, med bifall till berörda hemställan, funnit godt ( förklara, att vid den indelning till regelbunden hus-: hållning af skogar, tillhörande kungsgårdar eller ! andra kronans omedelbart förbehållna eller utar-: renderade hemman och lägenheter, äfvensom afl, boställsskogar. som, enligt Så 15 och 22 i kongl. förordningen den 29 Juni 1866 angående husbållningen med de allmänna skogarna i riket, skall l, ega rum, plan för ändamålsenlig skötsel och vård s af hagmarkerna äfven må upprättas och, jemte hushållningsplanen för skogen, af skogestyrelsen: pröfvas fi — Svenska nordpolsexpeditionen. Sista häftet af Petermanns ,,Geographische Mit! Hermånm theilungen innehåller en längre uppsats om den under förtattarens ledning utrustade tyska expeditionen till Nordpolen. Il! en not till denna uppsats omtalas äfven den svenska expeditionen, och efter en fullständig redogörelse för hvad som derom bittills blifvit bekant genom svenska tidningar yttras följande derom i ett bref från d:r Frisch härstädes till herr Petermann, dateradt Stockholm den 11 Maj, som vil, återgifva efter N. D. A.: Sedan jag i dag samtalat med hr prof. Nordenskiöld, tar jag mig friheten att jemte en vänlig helsning från honom göra ett tillägg till mitt i går i största hast skrifna bref. Deltagarne i den svenska expeditionen äro er mycket tacksamma för det ni i er aktade tidskrift åtminstone offentliggjort och framhållit flertalet af deras vetenskapliga arbeten öfver Spetsbergen, hvarigenom desamma hlifva mera kända äfven i