Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 juni 1868, sida 2

under uppsigt af sin man, som ej tycks vara benägen att förlåta henne så snart. — Den olyckliga! — Jag ber, fatta mod. Jag skall säga er allt hvad jag har anat af intrigen mot madame de Remeney, men först i vagnen. — Kom. Kodom gjorde en våldsam ansträngning, men hans ben nekade honom sin tjenst. Monseigneur tillkallade sin kusk, och endast genom att understödja llonom på båda sidor, lyckades man att i vagnen införa den typ af kraft och oböjlighet, som kallade sig Robert Kodom, och som de promenerande på boulevarden hade beundrat en månad förut. Medan monseigneur söker att i sin vagn trösta Robert Kodom, hvars tillstånd ej tillåter honom att förstå eller höra honom, skola vi sysselsätta oss med Wanda. Nära tre veckor hade förflutit efter den stolta baronessan de Remeneys inspärrning. De, som hade helsat henne i den europeiska aristokratiens förnämsta salonger, skulle nu ej hafva kännt igen denna drottning inom den eleganta verlden. — Denna stolta och egenmäktiga panna vägrade föröfrigt att underkasta sig inrättningens liscipliv. Under ätta dagar hade hon envist vägat att lemna sin cell. Man visste i kansiet att hon var en högförnäm dam, och man hade ryggat för att använda våld. Hvarje förslag af de tjenstgörande qvinhorna, att gå ned på gården för att hemta risk luft, besvarade hon med en vägande åtbörd. De aflägsnade sig, samt skakade pål