Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 juni 1868, sida 2

—— — — ——— — ————— En plötslig tanke genomflög hans hjerna. — Det skulle ej vara så illa att variera varorna. IIan inträdde och frågade om man genast kunde lemna en fullständig bordservis. — Vi hafva dylika af silfver och förgyldt silfver, svarade guldsmeden ifrigt. — Jag föredrar förgyldt silfver, det är rikare. — Jag kan stå till tjenst dermed; en tysk markgrefve, som sedermera rönt motgångar, beställde i sjol en präktig servis hos oss. Vi hafva nödgats behålla den. om min herre vill göra sig besvär att sölja mig till våra magasiner en trappa upp? ÖeÖ Gerna, låt oss gå upp! Det var verkligen ett praktfullt guldsmedsarbete, som juveleraren framtog pjes efter pjes undan gazen, som skyddade dem mot damm. En fullständig servis för tolf personer, väldiga skålar, eleganta kannor, ciselerade flaskor och fat, som strålade bländande i ljusskenet. — Det är just hvad jag önskar, sade bankiren utan tvekan. — Ah, min herre, det är en betydlig summa. — Det betviflar jag ej, men det är troligt, att markgrefven har för ögonblicket nödvändigare räkningar att betala än er. — Säg edra vilkor, mina skola derefter framställas. — Min herre, denna servis har blifvit beställd till ett pris af tjugofemtusen gulden, hvilket gör mer in femtiotretusen francs. — Femtiotretusen sjuhundra femtio francs, rättade Kodom. — Och ni begär?