Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 juni 1868, sida 2

watroser betala utan att pruta för sig och sina damer. De sex kistorna blefvo snart valda, betalta och skickade till qvarteret. Kodom följde bärarne, och då han passerade förbi en månglares bord, tycktes han blifva förtjust i åtskilliga massiva galler af smidt jern samt efterfrågade deras pris. — Jernets vigt, svarade månglaren, — och fem sous för arbetet, som är särdeles vackert. — Verkliga mästerstycken, svarade bankiren. Bärarne hade stannat för att se resultatet af detta besynnerliga infall. — Det är en English, hviskade de skrattande. — Se så, lägg ned dessa mästerstycken i två kistor. Och framåt. Se der drickspengar. Bärarne skyndade bort med raska steg, förtjusta öfver frikostigheten hos denne excentric man. Kodom gnuggade händerna och sade till sig sjelf: — Allt går bra. Och mitt apothek? Det är vigtigt. Han framtog ett maroquinsfodral ur sin sidoficka. — Jag har det, jag har det; och låt oss nu påskynda upplösningen. Från sjömännens qvarter begaf Kodom sig till Antwerpens rikare gator. Han hade talrika uppköp att göra, — isynnerhet af spetsar. Då han passerade förbi en guldsmedsbutik, varseblef han serviser af en artistisk prägel och verkligen furstlig rikedom.