räntor. En mängd grymma misshandlingar af personer, som de tillfångatagit — örons afskärande och dylika stympningar — ha blifvit bevisade. Provinsen Salerne sväfvade i ständig fruktan för dessa missdädare, hvilka plötsligen sramrusade från ett bakhåll, öfverföllo en resande, ett hus eller en hel by och sedan lika hastigt drogo sig tillbaka med sina byten till sina gömställen i bergen. FRANKRIKE. Från Paris skrifves den 6 dennes: ,Bland förändringar i vår diplomatiska kår omtalas, att grefve Sartiges skall lemna Rom och slå sig i ro samt baron Malarei förflyttas från Florens till Berlin. Malaret är i detta ögonblick den mest impopuläre man i Italien; han har vid hvarje tillfälle retat italienarne, betett sig småaktigt och taktlöst samt satt florentinernas tålamod på många hårda prof. Sartiges estersträfvar den lugna ställningen af senator, men har icke utsigt till denna plats, om han icke medför en kardinalshatt till erkebiskopen i Paris, och härtill är ingen förhoppning för ögonblicket. Sartiges var från första stunden i Rom mycket olycklig, och hans bästa tider voro, då ingenting timade. Det är visserligen också icke att dansa på rosor för den, som är fransk ambassadör i den heliga staden. Den romersk-italienska frågan, istället för att vara en lysande sida af kejsar Napoleons regering, såsom den borde och kunde vara, har blifvit denna regerings kors, emedan man vill bära kappan på begge axlarne, Det har på sednaste tiden varit tal om oroligheter bland landtbefolkningen i Charente-departementet; gårdagens post innehåller några bestämda underrättelser om dem. Bönderna i nämnde departement tro, att man, till förmån för presterskapet och klostren, vill återinföra tionden. Bitterheten hos befolkningen är så stor, att prester blifvit misshandlade, prestgårdar och kyrkor förödda m. m. Söndagen den 31 Maj störtade en hop bönder in uti kyrkan i Sigoque, nedref flera helgonbilder och pryglade upp presten. Deras fältrop var: ,, Ned med presterna! Lefve kejsaren! Oroligheterna räckte hela dagen, till dess gensdarmer om aftonen omsider inryckte, återställde lugnet och fasttogo fyra af de förnämsta orostiftarne. Andra dagen, då fångarne skulle föras derifrån, gjorde bönderna försök att befria dem; men soldaternas beslutsamma hållning tillintetgjorde försöket. Att saken varit ganska allvarsam bevisas deraf, att prefekten funnit sig föranlåten att för sinnenas lugnande utfärda en proklamation till befolkningen. AMERIKA. — Den stora rörelse, som sattat det republikanska partiet i Förenta Staterna tillsölje af presidenten Joknsons frikännande och det förestående presidentvalet, skildras i en korrespondens af den 23 Maj från Newyork till ,,Times på följande sätt: Hela Amerikas uppmärksamhet har under den sednaste veckan varit riktad på staden Chicago, der det republikanska partiets nationalkonvent och ,the sailors and soldiers nationalkonvent hållit sina möten. Det sistnämnda konventet är ett vapenbrödra-sällskap, hvars hemliga politiska organisation omfattar hela unionen och är bekant under namnet ,,republikens stora armåö, Dessa tvenne korporationer, som äro de verksammaste och hittills äfven de mest ansedda och ledande politiska föreningarne i Förenta Staterna, hafva som kandidater till president och vice president uppställt Ulysses Grant och Schuyler Colfaz, samt antagit en mängd resolutioner, som skola vara bindande för partiet under det förestående valfälttåget. För att bevista dessa afgörande konventsmöten har en allmän vandring af republikaner från unionens alla stater och trakter skett till Chicago. Från sjelfva Washington var utvandringen så stor, att inga affärer eller kongressmöten voro möjliga. Hundratusentals fremlingar strömmade från olika håll till Chicago för att göra den lifliga staden ännu lifligare. Med undantag af den gamle Thaddeus Stevens och general Butler, som qvarblefvo i Washington för att öfvervaka anklagelseprocessens sista stadium, , mutningsundersökningen, för att tillse huru många senatorer som låtit köpa sig, hafva alla det republikanska partiets koryfer i denna vecka varit i Chicago, sysselsatta med klubbmöten, resolutioner, omröstningar, telegrammer och verksamt deltagande i den allmänna politiska Malströmmen. Vapenbrödrakonventet var det första som samlades, och slutade sina arbeten den 19 Maj. Det bestod af mer än 400 deputerade, hvilka alla antingen i landtarm6en eller på flottan hade deltagit i sednaste kriget, och som kommit till Chicago från alla trakter af unionen. De flesta af dem äro aktiva republikanska politici. De marscherade i militäriskt tåg genom stadens hufvudgator till mötesplatsen Turnershall, och de hade knappt tagit plats, innan den djupa förbittring, som öfverallt bland republikanerna hyses mot de sju senatorer, som svikit sitt parti vid omröstningen i Johnsons process, gaf sig luft i demonstrationer. Grants och andra republikaners namn mottogos med stormande bifallsrop, hvaremot det, hvarje gång något af de sju affallne senatorernas namn utsades, utbröt en storm af ovilja. Största förbittringen tillkännagafs mot senator Grimes från Iowa, om hvilken en särskild sång var försattad, börjande med orden: ,,Old Grimes is dead. Denna visa sjöngs af hela församlingen. Sedan detta var gjordt, valdes general Fairchild, gu