Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 juni 1868, sida 4

segling kommer att utföras. Oaktadt hafsfiskets stora vigt för alla kustländer, hvilkas enda näringskälla det ofta är, har detsamma hittills endast i ringa mån varit föremål för mera allmän uppmärksamhet, hvaraf också följden blifvit, att denna näring, i jemförelse med ändra inom vårt land, gjort föga framsteg och ännu befinner sig på en långt ifrån tillfredsställande ståndpunkt. Först under senare tider har man inrymt densamma en plats vid de stora verldsutställningarne och vid de enskilda ländernas industrioch landtbruksmöten. Men den kraftiga väckelse, dessa utställningar utöfvat på dra näringsgrenar, har verkat föga på Fiskeriernas utveckling, enär dess idkare sjelfva icke haft tillfälle att besöka dessa utställningar och således hvarken fått taga närmare kännedom om de framsteg och förbättringar i deras yrke, som deraf kunnat inhemtas, eller med yrkesbröder ifrån andra länder utbyta iakttagelser och erfarenheter. För att i vidsträcktare mån bereda fiskeriidkare tillfälle till detta ömsesidiga utbyte samt hos dem väcka en nyttig täflan, har mån omsider föranstaltat utställningar och möten, uteslutande egnade åt denna näringsgren. Då erfarenheten från de fiskeriutställningar, som hittills hållits i Amsterdam, Aalesund, Bergen och Boulogne, fördelaktigt vittnat såväl om det intresse, hvarmed fiskeriidkare dem omfattat, som ock, de utvidgarde insigter i yrket, de deraf inhemtat, har Göteborgs och Bohus Läns Kongl. Hushållningssällskap beslutat föranstalta en dylik utställning i Lysekil instundande höst samt uppdragit åt undertecknade, Bestyrelse, att för ändamålet vidtaga erforderliga åtgärder. Med anledning häraf får alltså Bestyrelsen till deltagande i detta möte vördsamt inbjuda alla Fiskerinäringens idkare och vänner, såväl inom detta och det angränsande Hallands län, som äfven vid södra kusten af Norge. Utställningen öppnas i Lysekil Onsdagen den 2:dre och afslutas Fredagen den 4:de September, samt omfattar alla till fiskeriet hörande föremål, fördelade uti klasser, med prisdomare för hvarje klass. Belöningar i medaljer af silfver bronz, större och mindre premiebelopp samt ,,mentions honorables komma att utdelas. Första klassen innefattar fiskredskaper och materialier för deras tillverkning, samt allt annat, som till fiskets bedrifvande hörer. Andra klassen fiskeriprodukter af alla slag. Tredje klassen fiskodlingsföremål, modeller, skrifter, sjökartor m. m., som till fiskerinäringens befrämjande: kan anses nyttigt. Vilkor för belöning i i:sta klassen äro: att pris finnes åsatt hvarje föremål, som är till salu, och, såvida det är ett fabrikat, att utställaren utför beställningar till samma pris; i 2:dra klassen: att utställaren sjelf beredt eller låtit bereda den utställda produkten; i 3:dje klassen: att endast utställarens eget arbete eller uppfinning prisbelönas. Prisdomare utses för hvarje klass. bestyrelse och 3 af mötets medlemmar. För ordnandet af kappseglingen, äfvensom dermed sammanhängande prisbelöningar, kommer bestyrelsen att vidtaga särskilda för lokalen och förilllandena lämpliga åtgärder. GERHARD von YIILEN, Ordförande. G. Melin. A. N. Widell. J. N. Sanne. G. E. Bundsen. Benj. G. MNollen. G. J. Sundberg. Otto Loenbom. Rob:t Nordvall. N. Backlin. Thor Klase. M. L. Stranne. Olof Berndtsson. 2 af mötets Frågor, som komma att afhandlas under mötet. 1. Äro assurans-föreningar al redskap och farkoster nyttiga för siskrarne? Om så är, huru åstadkomma sådana? 2. Ilvilka fel begås vid behandling af den Bobuslänska Bankfisken, och bura införa en fullt ändamålsenlig beredning af densamma? 3. Hvilka åtgärder kunna vidtagas för att befrämja Bankfisket ? 4. Hvarföre begagnas Garnfisket så litet i Bohuslän, och hvilken erfarenhet har man om detta fiskesätt, jemfördt med krokfisket? 5. Hvilka åtgärder böra vidtagas för att förse städerna vid våra kuster samt fiskmarknaden i det inre af landet med jemnare tillförsel af bättre vårdad färsk fisk? 6. IIvarlöre rökes icke sill och annan fisk i större mängd hos oss, då sådan bebandling är vanlig på andra ställen, och huru befrämja denna beredning? 7. Har man någon erfarenbet af fisks bevarande uti is och om handel dermed? och huru åvägabringa en sädan i större utsträckning? 8. Ivarsore saltberedes icke Skarpsill Clrissling) härstädes, då denna beredning brukas i Norge och der lönar a 9. Hvilka förslag kunna framställas för befrämjande af Sillfsket i gränsvattnet mot Norge och i allmänhet för de samfäldt bedrifna fiskerierna, med särskildt sästadt afseende på mellanrikslagens för dem menliga bestämmelser? : 10. Har man någon erfarenhet om bättre skredskap eller om nya för oss obekanta fångstmetoder, och hvilka böra i sådant fall föreslås till antagande? . 11. IIvad ersarenhet bar man af den uti Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse af den 10 Mars 1865 föreskrifna sredningstiden och af bestämmelserna för IIummeroch OStronsisket? 12. Hvilket resultat af Ostronodling kan anföras och buru uppmuntra till en bättre vård af Ostrongrunden? 13. livilka fel vidlåda våra nu brukliga fiskerifarkoster, och huru befrämja byggandet af fullt lämpliga sådana? 14. Anses Konsumtionssöreningar eller bolag för inköp af lifsförnödenbeter nyttiga för de Bohuslänska siskare-samhällena, och huru åvägabringa sådana? 15. Kan det löna sig att till gödningsä tillvara16. Finnes något godkändt medel att förekomma den skada, som anställes af skeppsmasken? 17. Huru kan n införa en bättre vård om Laxfiskerierna och befrämja Laxodlingen. i 18. Kan vppsodande af Hummer och bafsfisk uti vårt tand betala den kostnad, som derpå nedlägges, och bvilka I svårigheter möta för införamdet af denna industri? (7388).