Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 juni 1868, sida 2

Det är troligt att detta lilla utbrott lär sade hans samvete, ty sedan han väl hade lagt sig, insomnade han nästan ögonblickhgt. Iunan sömnen helt och hållet hade öfverväldigat honom, hviskade han: Uemtiotusen francs är i alla fall en summa! Men, hvad betyder det i Partiet jag spelar! tillade han och vände sig, hvarefter hans djupa andetag förrådde att han sof. Robert Kodom fann hvilan, den lugna, djupa hvila, som så många redliga samveten ofta länge hafva sökt sörgäfvesHan erfor ej några samvetsförebråelser, och detta är en förfärlig orättvisa, att de svagas fibrer kunna i hvarje ögonblick lida obyggliga qval, då deremot dessa jernnaturer uppresa sin lycka i dyn, utan att en molekyl af deras varelse oroas. Pöljande dagen, — det var en Fre da och den 13, — men Kodom skrattade, åt bemärkelsedagar och olyckliga Sistertal, hetalte han sin räkning på hotellet Foch uppgaf det hus han hade hyrt tör Marianne som det ställe, dit hans bagage skulle föras. Kodom betalte kungligt, och nästan knäböjande bar gargongen ut till vagnen en liten oansenlig kappsäck, som. tycktes innehålla ett halft dussin skjortor och två par stöflor. Den var likväl tung. Han lemnade den höflige tjenaren portnyckeln till huset och befalte, att bagaget. skulle ställas in i orangeriet. FYAHA