Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 juni 1868, sida 2

UTRIKES. ÖSTERRIKE. Erkebiskopen af Kolocsa, Hainald, har på uppdrag af kejsaren uppehållit sig några dagar i Rom, der han hade långa samtal med påfven, till hvilken han öfverlemnade en egenhändig skritvelse från Frans Josef. Nämnde prelat skildrade för päfven den svåra ställning, i hvilken kejsaren varit försatt, samt huru han endast af den yttersta nödvändighet blifvit tvingad att lemna sitt bifall till de lagar, som äro i strid mot konkordatet. Kejsaren hade intet annat val än att göra detta, eller att abdikera. Men en sådan abdikation skulle varit en olycka såväl för kyrkan som för Österrike, enär regentskapet under thronföljarens minderårighet lätt kunde hafva öfverlemnats åt personer, som skulle haft ännu mindre hänsyn för de kyrkliga intressena. Med ett ord: erkebiskop Hainald hade gjort tydligt för Pius IX, att kejsar Frans Josef icke kunnat handla annorlunda, än han gjort. Han bad påfven i sin suveräns namn om hans saderliga råd. ,,Och — som det berättas — påtven hade, rörd af det steg, som kejsaren tagit, skrifvit till honom ett utförligt bref. Om detta bref skrifves till ,, Köln. Zeit.: ,,I denna skrifvelse lärer Pius IX för kejsaren hafva uttryckt det medlidande, han hyste för kejsarens pinsamma ställning, tilläggande, att kejsaren icke för Gud kunde vara ansvarig för en akt, till hvilken han hade blifvit tvingad genom händelsernas makt och af kyrkans fiender. Påfven sade sig veta, att Frans Josef endast handlat så för att afvända ännu större olyckor från kyrkan, samt att han hoppades, det kejsaren skulle begagna första tillfälle, som för honom erbjöde sig, för att återkomma till sina förut till kyrkan öfvertagna förpligtelser; ty en kristen kan aldrig genom något löfte förbindas att göra ondt eller begå någon synd. I ett telegram från Wien heter det: De tvenne ministererna ha blifvit eniga om följande förslag till konskriptionslag: Allmän värnepligt, 3 års tjenstgöring i linien, 7 års i reserven, 2 års i landtvärnet och, 10 års i landtstormen. Österrikiska armåöen skall i krigstid utgöra 1 million. FRANKRIKE. Pays gjorde för några dagar sedan stort uppseende i Paris. Der försäkrades nemligen, att ett attentat hade skett mot kejsar Napoleon, eller att polisen åtminstone upptäckt en sammansvärjning, som hade till ändamål att mörda statens öfverhufvud under hans vistelse i Rouen, samt att flera af de sammansvurne blifvit arresterade. Allt detta var emellertid osannt. Kejsaren har lemnat Normandiets hufvudstad utan att hafva varit utsatt för någon fara; men det vill synas, som om han der blifvit emottagen med mycken köld. , Man bör emellertid — ckrifver .Indep. belge — icke undra härpå. Pouyer-Quertiers stad hyllar framför allt prohibitivsystemet, och trots de grundliga skäl, som Houher och Forcade de la Roquette anfört för handelsfriheten, gör man i denna stad sura miner åt handelstraktaterna och deras upphofsmän. Det nya statslånet skall icke nu genast upptagas;) det vill synas, som om sinansministern för närvarande vill nöja sig med itt låta lagstiftande församlingen rösta öfver detsamma. Först när börsnoteringarne bli gynnsammare, skall lånet uppagas. I Gressiers berättelse om förslaget ingående statslånet är det tal om en sumna af 3 millioner trancs, hvilka skulle anändas till byggande af pansarskepp, med wilka kusterna skulle bevakas. Planen r. att skaffa ett rörligt försvar för de ranska kusterna, i likhet med det, som