sjelfva härledningen af dessa ord, men detta torde vara, åtminstone som det framställes af honom, mera bländverk än verkligt ljus. Man har nemligen allt käl att betvifla, det den grundbetydelse, som han, efter Lassen, vill underlägga ordet dkugådtar (Voydtnp Tochter, dotter) är den rätta, och har det en annan, så förfaller hela uppslaget till skildringen af våra stamtäders patriarkaliska lif. Slutligen kunna vi icke lemna oanmärkt, att fört. om vår språkätt begagnar den antiquerade benämningen ,japhetisk i stället för den allmänt vedertagna ,indogermanisk. Dock kanske detta beror derpå, att den förekommer honom alltför tysk. Vi frestas till detta antagande deraf, att vi se förf. vid sin språkjemförelse liksom undvika exempel ur tyskan, oaktadt den i detta hänseende är särdeles upplysande, men deremot i första rummet hemta sådana ur franskan, som dock endast är ett sekundärt språk. Vidare förekommer i detta häfte ,,Om de svenska städernas kommunala utveckling under sjuttonde århundradet af Odhner. Denna grundliga och sakrika uppsats är väl förtjent af uppmärksamhet, och en mängd märkliga och äfven i kulturhistoriskt hänseende vigtiga detaljuppgifter stegra intresset, som den är egnad att väcka. Den sönderfaller i tvenne afdelningar, af hvilka den ena handlar ,,Om uppkomsten af de s. k. Aldstes Råd och den andra om ,,De kungliga borgmästarne och striden om städernas fria val. Den franska krigsförfattningens historiska utveckling af Th. W. är en kort men innehällsrik afhandling, hvartill materialierna blifvit samlade och meddelade af attachten, major N. Staaff. Utom fortsättningen af professor Linders , Några ordi skolfrågan förekommer ytterligare ,, Longfellow, en intressant och väl genomförd karakteristik af den berömde amerikanarens skaldskap. Författaren, d:r Rosenberg, har obestridligen sett djupt in i den Longfellowska sångmöns inre väsende, och det torde vara vågadt att motsäga honom, då han kommer till det slutliga resultatet, att Longfellows poesi mer än någon annan uttrycker demokratiens idealitet. Det har varit vår afsigt att genom denna öfversigt af förlidet års årgång gitva de af våra läsare, som ej närmare känna Nordisk Tidskrift, ett begrepp om densamma, och det skall glädja oss om vi kunna dermed i någon mån medverka till dess allmännare spridning, förnämligast emedan en sådan, enligt vår öfvertygelse, är egnad att gagna det skandinaviska Nordens stora sak. A