Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 juni 1868, sida 2

Stadskateketen. UTRIKES. TYSKLAND. De sachsiska kamrarne afslöto i förra veckan sin session med slutlig omröstning öfver lagen om dödsstraffets afskaflande. Detta förslag var från början antaget af deputerade-kammaren, men afslogs af den öfre. Äfven vid andra läsningen har denna sednare kammare vidblifvit sitt votum, men som majoriteten dervid icke uppgick till två tredjedelar af rösterna, såsom grundlagen i ty fall fordrar, är förslaget icke dessmindre definitivt antaget, och Europa skall således räkna ännu ett land, der dödsstraffet icke mer finnes stadgadt i strafflagen. FRANKRIKE. Kejsar Napoleons begge tal i Rouen, af hvilka det ena hölls till kardinal Bonnechose vid ingången till kathedralkyrkan, och det andra till stadens maire vid den minnesstod, som i nämnde stad blifvit rest åt Napoleon I, kunna knappast gifva anledning till några politiska kommentarier. Det första var af rent kyrkligt och religiöst innehåll, det andra angick uteslutande materiella intressen. I sitt svar till mairen yttrade kejsaren: ,Jag tackar Er för Edra ord. Vi veta, huru mycket den industriella och jordbruksbefolkningen lidit; jag tackar Er för Edra sträfvanden att lindra dessa lidanden, hvilka nu — såsom är att hoppas — äro förbi. Efter det antagna programmet skulle kejsaren och kejsarinnan, som åtföljdes af general Fleury, genom Rue de VImperatrice och Rue Napoleon III begifva sig till expositionsbyggnaden. Kejsarens intresse och outtröttliga sträfvanden för det franska jordbrukets upphjelpande äro bekanta. De årliga utställningarne af industriföremål, landtbruksredskaper, produkter, m. m. i de särskilda departementen, hvilka så småningom blifvit ett slags folksester, hafva till en del utgått från kejsarens initiativ och hafva under alla omständigheter haft att glädja sig åt hans synnerliga gunst och understöd. I Rouen lärer vid den sednaste expositionen en ovanlig mängd fremlingar tillströmmat; antalet deraf uppgifves t. o. m. till 150,000. Från den 15 Maj till den 15:de i innevarande månad hållas sex liknande utställningar åtskilliga departementshufvudstäder. Den 12 dennes reser kejsaren till den internationella marinutställningen i Havre. I en ny tidning, ,Laterne, afgifver nufsudredaktören Henri Rochefort följande ironiska förklaring: Då jag skulle begifva mig till inrikesministern för att besära autorisation för ,,Laterne, blef jag af flera högre embetsmän beskylld för att vara en förklarad fiende till sakernas nuvarande skick och understödjare af en mängd på högsta ort misshagliga partier. Denna insinuation var så mycket mindre orundad, enär jag är ytterlig bonapartist Man måtte väl emellertid åtminstone tilllåta mig att få välja min hjelte inom denna dynasti. Af legitimisterna lemna några åt Ludvig XVIII, andra åt Ludvig XVI, andra åt Karl X företrädet. Som bonapartist söredrager jag Napoleon II, — detta är min rättighet. Jag tillägger, det han för mig representerar idealet af en furste. Ingen skall förneka, att han sutit på thronen, enär ju hans efterträdare heter Napoleon III. Och hvilken regering! Mina vänner! Hvilken regering! Inga skatter, inga onödiga krig, inga aflägsna expeditioner, i hvilka man utgifver 600 millioner francs; inga landet förtärande civillistor, inga dyrt underhållna ministrar. ja, detta är en monark, sådan jag ö mig honom. Ack, ja, Napoleon II, jag älskar dig, jag skall oaflåtligt beundra dig! Och hvem skall nu våga påstå, att jag icke är bonapartist? ENGLAND. Från London skrifves den 29 Maj till Köln. 2eit.: ,,Sedan man kommit till den öfvertygelsen, att Disraclis kabinett skall öfverlefva innevarande parlamentssession, hafva debatterna och omröstningarne i underhuset nästan förlorat hela Sitt intresse. Den bitterhet, som var förherrskande under de sednaste veckorna, har nu blifvit aflöst af en stoisk likgiltighet både hos parlamentsmedlemmarne och det stora publicum, som icke ens mera sitter läsa parlamentsförhandlingarne. Och letta förhållande skall efter all sannolikhet oförändradt fortfara till sessionens slut, mtingen nu detta kommer att inträffa i Juli eller Augusti. Den fashionabla säsongen skall under alla omständigheter cke räcka längre än till slutet af Juni. förberedelserna till de allmänna valen och le ekonomiska skäl, som äro nödvändiga ör att kunna bestrida valomkostnaderna, tafca förmått många familjer att förkorta istelsen i hufvudstaden, likasom rätt nånga familjer fortsara att qvarstanna på andet, i st. f. att göra de vanliga utflykerna till kontinenten. För närvarande örmärker man dock i London endast obeydligt de ekonomiska inskränkningar, som . ex. under det sednaste hallåret förmått mkring 5.000 familjer att — på grund f de daliga tiderna — afstå från sina kipager. Under eftermiddagarne, då da