Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 juni 1868, sida 3

gifves tvenne slags motsatta, hvarandra upphäfvande sanningar, af hvilka den ena uppfattas af tron och den andra af tanken. Hr Nybleus afslutar sin uppsats med åtskilliga meddelanden ur sin egen religionsfilosofi, ämnade att vederlägga br Nielsens åsigter om den praktiskt religiösa menniskans behof, och man finner deraf, att denne filosof bryter stafven öfver kyrkans förnämsta dogmer. Enligt honom är den förnuftiga tanken domare öfver Skriften; inga under ha existerat, ty om genom en handling från Guds sida naturens lagar verkligen och icke blott; skenbart genombrötos, skulle detta vålla hela naturens undergång; skapelseundret och Jesu födelses under äro , sinnliga tillsatser, hvarifrån förf:n önskar kristendomen befriad; Gud uppenbarar sig för menniskan endast i och genom hennes förnuft, hvilket dock ej hindrar,, att vissa menskliga individer kunna vara organer för öppnandet af nya former af mensklighetens religiösa medvetande, och att den menskliga individen Christus bland dessa är centralorganet. — För öfrigt förekomma i detta hätte, utom kortare anmälningar, en framställning af ,,Love fra sistafholdte Storthing samt en dito af , Danmarks herordning äfvensom en litteraturartikel med anledning af H. Martins intressanta arbete ,,La Russie et IEurope, hvilket i hög grad förtjenar allmän uppmärksamhet, då det på ett sätt vittnande om lugn, skarpsinnighet och sakkunskap framhåller de faror, som hota ej blott de svagare staterna, utan äfven de mäktigaste inom vår verldsdel och hela den europeiska kulturen från det moskovitiska hållet. Häftet för Mars och April börjar med .En Episode af den nordiske Syvaarskrig af Ludvig Daae, hvilken krigshistoriska skizz innehåller åtskilliga märkliga och för dåvarande förhållanden och tänkesätt i den skandmaviska halföns begge riken betecknande detaljer. Derefter följer kapten Mankells äfven särskilt utgifna, vid ett af Nordiska Nationalföreningens möven hållna föredrag ,,Om ett gemensamt försvärsväsende för de tre skandinaviska rikena. Denna intressanta och, som det synes oss, om mycken sakkunskap och praktisk blick vittnande framställning förtjenar uppmärksamhet redan derför, att den vittnar om att skandinaverna börja att göra sig klart reda för hvad de vilja, och att personer, som snarare kunna räknas bland , förståndets män än bland sfantasiens martyrer, med lefvande tro och hängifvenhet omfatta den stora tanken att förena de trenne nordiska konungarikena genom band, som dock ej förhindra hvartderas politiska sjelfständighet. Vid genomläsningen af föredraget tyckes det också, som vore de svärigheter, som skulle ställa sig i vägen för bildandet af det gemensamma försvarsväsendet, hvilket naturligtvis blefve det första vilkoret för den åstundade föreningen, ingalunda oöfvervinnerliga. En annan uppsats, som häftet innehåller, är äfven i hög grad förtjent af att uppmärksammas och behjertas inom de skandinaviska rikena. Detta är , Forslag til Oprettelsen af en Nordisk Folkehöjskole af F. Bajer. Det är klart för hvar och en upplyst sosterlandsyän, han må vara konservativ eller liberal, att det är ej blott i den enskiltes utan äfven i hela statens intresse att vetande och bildning spridas till ett så stort antal medborgare som möjligt. Det är ! ej tillräckligt att verka för detta mål genom de egentliga folkskolornas förbättrande; man bör äfven söka genomdrifva anläggandet af bildningsanstalter för unga män, hvilka, utan att vilja inträda på embetsbanan, söka förvärfva kunskaper af allmänt bildande natur och egnade att göra dem lämpliga för medborgerliga förtroendeuppdrag. Hr Bajer anser sig böra ) i den skandinaviska idens intresse förorda en sådan för Sverge, Norge och i Danmark gemensam folkhögskola och fö; i E reslår följande läroämnen: verldsbistoria i allmänhet och nordens historia i synnerhet, allmän jordbeskrifning och nordens i synnerhet, ordets bruk i tal och skrist,! språkläran på sin nuvarande utvecki lingsgrad, med tillfällig blick på dialekterna, fornspråket, så att de nuva-ss rande nordiska språkens utveckling derur inses och att en lättare saga kan läsas, språkhistorien uti kort ötversigt, litteraturens och isynnerhet poesiens historia, de nordiska rikenas nuvarande statsförfattningar med kort historisk inledning, den allmänna folkrättens grunddrag, nationalekonomien och nordens statistik i sammandrag, geometri, fysik, kemi, zoologi, botanik, agronomi, landtmäteri m. m. Naturligtvis kunde icke en och samma lärjunge studera alla dessa skilda ämnen, utan han skulle ega att välja dem, för hvilka han egde mest håg och som skulle kunna gagna honom mest under hans framtid i följd af det yrke, han bestämt sig för. Förf. anser, att det vore lämpligast att anlägga den blifvande folkhögskolan uti en universitetsstad, enär lämpliga lärare der vore att påräkna, och onödiga kostnader sålunda undvekes, och detta tyckes rimligt nog. Men under det vi skänka den idå, se som ligger till grund för författarens förslag, värt fulla erkännande, kunna vi dock ej blunda för den omständigheten, att det vid realisationen torde komma att stöta på stora svårigheter. Det tyckes oss neml.. föga sannolikt, att det afsedda målet vun