Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 juni 1868, sida 1

att jag är en skicklig spelare och det är denna öfvertygelse, snarare än mina personliga behag, som förskaffat mig nöjet af ert sällskap. Är ni beredd på en fullkomlig lydnad, och hur mycket värderar ni tjensten af den kloka och fria varelse ni alltid har varit. — Etthundratusen franes med vilkor att ni ej fordrar annat än tystnad, lydnad, kraft och ihärdighet. Man räknar endast tre theologiska dygder deruppe; jag har fyra, hvilka jag nyss uppräknat, och hvilka jag tillförsäkrar er. Men, jag har brådtom. Ja, jag läser i edra ögon, att ni ej tror på denna kraftiga vilja has en svag qvinnå. Jag är ingen svag åvinna. Mina muskler, hvilka man påstår vara af jern i hela min kropp, öfvergå till stål, då de uppnå hjernan. Således etthundratusen francs, sjorton dagars, — en mänads olaiveri, — det beror på er, — och vidrör den liand jag räcker er, Hon aftog sina handskar och tillade beslutsamt: — Och det är afgjort! Bankiren höll denna lilla band mellan ing stora fingrar, och sade med en hjertighet, som ej-var vanlig hos honom: Det är öfverenskommiet, jag tecknar under, Han förde Mariannes fingerspetsar artigt till sina läppar. Den unga qvinnan qvarlemnade sin hand i gubbens med ett visst, hos henne ällspordt, allvar, Hon tycktes estersinna. Troligtvis framstod ett minne af hennes fader för henne i detta ögonblick. — UHorr Kodom, tillade hon, — jag vet inte om det är fria luften, som gör mig öppenhjertig, men det skall ej inträffa