Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 juni 1868, sida 2

utsträckte bankiren Kodom sig på divanen. Min föltsäng, sade han till sig sjelf. — I morgon öppnas fälttåget; det gäller nu att vinna bataljen. Jean inträdde med en lampa i handen. — Bra, min gosse, sätt lamporna på båda de yttersta kanterna af bordet, skrifdonen midt emellan dem, och hemta två kuddar åt mig. Jag måste arbeta under en del af natten. Kom in i morgon bittida precis klockan sju, utan att bulta på. Om sömnen skulle vara starkare än min vilja, så skaka mig tills jag vaknar. Klockan half åtta skall ni laga att en hyrvagn står framför porten. Kom ihåg, half åtta, inte en minut sednare. — Befaller herrn iute heldre att breacken skall spännas för? — Behöfs inte; en hyrvagn är tillräckligt for att resa ned till jernvägen. Till alla dem, som kunna söka mig, skall ni svara att min resa varar åtta eller tio dagar, och att jag i värsta fall skall vara här den 30:de på morgonen. Jean bugade sig och beredde sig att gå. Han stannade på tröskeln. — Har herrn inga andra befallningar att gifva mig? — logemmg vidare. Gå och lägg er, samt glöm inte precis klockan sju. Då Kodom blef ensam, fattade han hltigt papperet, på hvilket han började skrifva med blyertspennan. Ark efter ark beticktes al siffror och han fortsatte alltjemt. Slutligen upphörde han plötsligt. Ett nästan ungdomligt leende upplyste hans bleka ansigte och qvarlemuade likasom