Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juni 1868, sida 2

tog han plötsligt sin fulla 1art och ilade fram mot Draken. Men han träffade honom ej. Hajen gjorde förgäfves flera slag, Draken hade försvunnit. Trelauney gaf befallning att återvända. Man satte kurs mot ön. Denna manöver var helt enkel; Res fyrbåk vägledde jakten. Man kastade ankar några kabellängder från kusten. Slupen sattes i sjön, och man började föra den dyrbara laddningen i land. Vid hafskanten aftecknade sig den gamla qvarnens vingar mot en remna i molnen. Då slupen stötte mot grund, sprungo matroserna i vattnet och buro kistorna i land. Man måste göra flera resor fram och tillbaka. Rikedomarne nedsattes i den gamla fisksumpen. Man betäckte dem med stenar och grus, derefter öppnades slussporten, och oceanen bredde sitt mörkgröna täcke öfver skatten, som man uppdrog åt honom att dölja. Två män stannade qvar iland, försedda med bössor och krut. I händelse af ett anfall anbefalltes de att spränga qvarnen i luften. Då slupen återvände mot jakten, rusade en kula förbi honom. Draken visade sig på afstånd. — Den här gången skall han inte undsrmars oss! utropade Trelauney; — framåt, gossar — Hajen satte sig i rörelse för full machin. Trelauney förmodade att Draken hade lragit sig tillbaka endast för att Å len eld, som svärmarne utbredt.