Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 maj 1868, sida 1

UTRIKES. ITALIEN. .Italia meddelar, att markis Pepoli d. 22 dennes afgått till Wien i en serskild mission. Från Florens skrifves: ,,Den missbelätenhet, som sedan någon tid gifvit sig tillkänna i åtskilliga kretsar på Sicilien, har nyligen antagit en mera hotande karakter, specielt der jernvägsarbetena blifvit afbrutna och derigenom en mängd personer blifvit arbetslösa. Regeringen påyrkar lifligt, att det kalabriskt-sicilianska jernvägsbolaget skall påskynda de påbörjade arbetena. Bolaget har likväl sådana finansiella svårigheter, att detta icke låter sig göra utan regeringens subvention. General Medici, som någon tid uppehällit sig i Florens, skall snart återvända till Palermo med försäkran, att man inom kort på Sicilien skall låta företaga offentliga arbeten, specielt jernvägar och chaussber. FRANKRIKE. Det var med 85 röster mot 33, som senaten beslöt öfvergå till dagordningen efter diskussionen om den petition, som var riktad mot undervisningsministern och hans principer för den högre undervisningen. Regeringens ståndpunkt representeras isynnerhet af (utom af Duruy) erkebiskopen af is och generalsekreteraren Rohert. Den rstnämnde framhöll huru ingen undervisningsminister under de sednaste sextio åren vidtagit strängare åtgärder, än den nuvarande. Och så förhåller det sig äfven. Duruy har afsatt Renan; han har upplöst normalskolan för ett bref från dess lärjungar till Sainte-Beuve; han höll strängt efter de studenter från Paris, som på ett så opassande sätt uppträdde på studentkongressen; han har meddelat varningar åt åtskilliga professorer i medi ska fakulteterna; men detta var långt ifrån nog för hans ultramontana motståndare. Robert yttrade i sitt tal, att medicinska fakulteten i Paris ingalunda hyllade den materialism, som petitionen påstod; fakulteten ansåg endast det intet direkt vetenskapligt band förefinnes mellan vetenskapen och dogmerna, och han framställde till senatens behjertande huruvida det vore önskligt, att — såsom , Univers påyrkat — vetenskapen skulle vara religionen ,tullständigt underdånig. Medicine studiosi i Paris hafva i en adress till de professorer, som den ofta omtalade petitionen närmast gällde, uttalat sitt skarpa ogillande öfver det svarta anfallet. I departementet Charente Inferieure hafva rätt a lvarsamma oroligheter förevarit; bönderna hafva stormat flera presthus och misshandlat presterna. Bönderna hafva nemligen kommit till den tron, att man vill ätergitva clereciet dess förra maktställning och dess gamla privilegier samt att tionden skall återinföras. Erkebiskopen af Algier synes göra kejsaren rätt mycket besvär i afseende på tvisten med marskalk Mac Mahon. Han lärer t. o. m. för kejsaren yttrat, det han som biskop egde ratt att exkommunciera marskalken, samt att han — om detta skedde — skulle gifva sitt presterskap belallning att hvarje gång, då marskalken syutes i en kyrka, släcka vaxljusen, borttaga de heliga kärlen och hölja korset. Det låter emellertid otroligt, att erkebi