Oaktadt hafsfiskets stora vigt för alla kustländer, hvilkas enda näringskälla det otta är, har detsamma hittills endast i ringa mån varit föremål för mera allmän uppmärksamhet, hvaraf ockföljden blifvit, att denna näring. i jemförelse me. andra inom vårt land, gjort föra framsteg oc! ännu befinner sig på en långt ifrån tillfredsställande ståndpunkt Först under senare tider har man inrymt densamma en plats vid de stora verldsutställningarne och vid de enskilda ländernas industrioch landtbruksmöten. Men den kraftiga väckelse, dessa utställningar utöfvat på andra näringsgrenar, har verkat föga på Fiskeriernas utveckling, enär dess idkare sjeltva icke haft tillfälle att besöka dessa utställningar och således hvarken fått taga närmare kannedom om de framsteg och förbättringar i deras yrke, som deraf kunnat inhemtas. eller med yrkesbröder ifrån andra länder utbyta iakttagelser och erfarenheter. För att i vidsträcktare mån bereda fiskeriidkare tillfälle till detta ömsesidiga utbyte samt hos dem väcka en nyttig taflan. har man omsider föranstaltat utställningar och möten, uteslutande egnade åt denna näringsgren. Då erfarenheten från de fiskerintställningar, som hittills hållits i Amsterdam, Aalesund, Bergen och Boulogne, fördelaktigt vittnat såväl om det intresse, hvarmed fiskeriidkare dem omfattat, som ock de utvidgande insigter i yrket hemtat, har Göteborgs och Bohus 2 — 23 2 2 2 dylik utställning i Lysekil instundande höst samt uppdragit åt undertecknade, Bestyrelse, att för ändamålet vidtaga erforder åtgärder. Med anledning häraf tår alliså Bestyrelsen till deltagande i detta möte vördsamt inbjuda alla Fiskerinäringens idkare och vänner, såväl inom. detta och det angränsande Hallands län, som ä ven vid södra kusten af Norge. Utställningen öppnas i Lysekil Onsd gen den 2:dre och afslutas Fredagen den 4:de September, samt omfattar alla till fiskeriet hörande föremål, fördelade uti klasser, med prisdomare för hvarje klass. Belöningar i medaljer af silfver bromz. större och mindre premicbelopp samt ,,mentious bonorables komma att utdelas. Första klassen innefattar fiskredskaper och materialier för deras tillverkning, samt allt annat, som till fiskets bedrifvande hörer. Andra k slassen fiskeriprodnkter af alla slag. Tredje klassen fiskodlinesföremål. modeler. skrifter, sjökartor m. m. som till fiskerinäriugens befrämjande kan anses nyttigt Vilkor för belöning i i:sta klassen äro: att pris finnes åsatt hvarje föremål, som är till salu, och, såvida det är ett fabrikat, att utställaren utför beställningar till samma pu is; i 2:dra klassen: att utställaren själf beredt eller låtit bereda den utställda produkten: i 3:dje klassen: att endast utställarens eget arbete eller uppfinning prisbelönas. Prisdomare utses för hvarje klass, 2 af mötets bestyrelse och 3 af mötets medlemmar. ör ordnandet af kappseglingen, äfvensom dermed sammanhängande prisbelöningar, kommer bestyrelsen att vidtaga särskilda för lokalen och förbällandena lämpliga åtgärder. GERHARD von YIILEN, Ordförande. G. Melin. A. N. Widell. J. N. Sanne. G. E. Bundsen. Benj. G. Jloliän. C. J. Sundberg. Otto Loenbom. Rob:t Nordvall. M. Backlill. Thor Klase. M. L. Stranne. Olof Berndtsson. Frågor, som komma att afhandlas under mötet. 1. Åro assurans-föreningar af redskap och farkoster nyttiga för siskrarne? On så är, hura ästadsomma sådana? 2. Ilvilka fel begås vid behandling af den Bohus ä ska Bankfisken, och huru införa en fult åndamäålseulig beredning af densamma? 3. Hvilka åtgärder kunna vidtagas för atv befrämja Bankfisket? 4. Hverföre begagnas Garnsisker så litet i Bohuslän. och hvilken erfarenhet har man om detta fiskesätt, jemfördt med krokfi-ket? 5. na ågärder böra vidagas för att förse stä derna vid våra kuster samt fiskmarknaden i det inre af det med jemnare tillförsel af bättre vårdad särsk fisk? 6. Hvarlöre rökes icke sill och annan fisk i störte mängd hos oss, då sådan behanding år vanlig på andra ställen, och huru befrämja denna beredni 7. Har man någon erfarenvet af fisks bevarande uti is och om bandel dermid? och Luru ävägabringa en sädan i större utsträckning? 8. Hvarlöre saltbesedes icke Skarpsill (Brissling härstädes, då denna beredning brukas i Norge och der lönar sig? 9. Hvilka förslag kunna fram tällas för befrämjande af Silllisket i e hnsvyunet mot Norge och i al mänbet för de samfäldt bedrifaa fiskerierna, mes särskildt sastadt afseende på mellaorikslagens för dem menliga bestämmelser? 10. Har man någon erfarenhet om bättre fiskredskap eller om nya för oss obekanta fånes metoder, och bv! ka böra i sådant fall föreslas till antavande ? 11. Hvad erfarenhet har man af den uti Kongl. M-J is nådiga kungörelse a! den 10 Mars 1565 föreskrifna fredomgstiden och af bestämmelserna för Hummeroch Osironfisket? 12. Hvilket resultat af Ostronodling kan anföras och buru uppmuntra til en bävre värd af Östrongruvden? 13. IHvilka fel vidlåda våra nu brukliga sisterisa koster, och huru beträmja byrgandet af fullt lämpliga sådana? 14. Anses Konsum-ionssöoreningar eller bolag för i köp af si slörnödenneter nytus or de Bah Stans-a siskare-somhäll-va och huru åv bringa sådan ? 15. Kan det löna sig ant till emnasämne ullvarataga och bereda det liskaffall och annan spilining sem samlas på fiskläcena och a hy-d sät bör aena ske? 16. Finoes nå-ot goikändt medel avt förekomma den skada, som ansiälles al ske p-maskemt 17. Huru kan införa en bävre vård om Laxfiskerierna och befrän 18. Kan upplödande af Hummer och nafssisk uti vårt land betala den kostnad som aerpå ned ägges. och byka svårigbeter möta lör införandet al denna indus r 7 (7585).