som staden Berlins handlande förliden Torsdag gåfvo för medlemmarne i tullparlamentet, återgifves i tidningarne sålunda: ,Den korta tid, vi varit samlade med våra sydtyska bröder, har förgått som en vårdag; måtte dess verkan och betydelse för framtiden vara desamma som vårens! Jag tror, att I efter vårt gemensamma arbete för de tyska intressena skola taga den öfvertygelsen med Er till Edra hem, att I här skolen finna brodersbjertan under hvarje ställning i lifvet och under hvarje ödets skickelse, samt att denna öfvertygelse skall vinna i kraft hvarje gång, vi anyo samlas. Låtom oss vidblifva detta förhål ande och rätt vårda detta familjelif. Det är i denna betydelse, jag tillropar de sydtyska bröderna ett hjertligt: ,, Vi mötas på nytt! Före Bismarck talade tullparlamentets president Simson, som i ett .Schwunghaft föredrag bland annat yttrade: Ingen förmår förutsäga, när tullparlamentet skall utveckla sig till en gemensam represeutation för hela tyska folket. Den tidpunkt, då detta skall gå i fullbordan, är Guds hemlighet. Men oaktadt tullparlamentet känner sin materiella begränsning, är det likväl medvetet om, att det tjenar de eviga ider, som förklare och gifva lif åt materien. Huru begränsad än vår nuvarande veikuingskrets kan vara, hafva vi likväl städse för ögonen vår uppgift till förmån för faderneslandet i sin nelhet. Det är i detta intresse, som alla tyska stammar och stater måste mötas. De sydtyska paruikularisterna synas icke nafva deltagit i denna fest. FRANKRIKE. Resultaten af debatten i lagstiftande församlingen angående den af Pouyer-Quertier, m. tl, inlemnade petitionen bief helt rätt och slätt, att man öfvergick till dagordningen. Ihiers och Pouyer-Quertier hade all möda ospard för att få debatten fortsatt, men majoriteten var alldeles uttröttad af de långa talen, i hvilka protektionisterna ständigt upprepade ett och samma. Emellertid hvilar Rouher på de nya lagrar, som han i denna debatt förvärfvat sig. Kejsaren har komplimenterat honom på det bjert igaste för den vunna segren och personligen vidtagit åtgärder för, att statsministerns långa tal i frihandelsdebatten skall astryckas i 300,000 exemplar samt gratis utdelas i hela landet. För att visa sin goda vilja, har regeringen emellertid nedsatt en kommission, som skall undersöka orsakerna till den nuvarande stockningen i affirerna samt föreslå medel till dess athjelpande. Till Preussens ambassadör i Paris hafva 757 hannoveranska emigranter inlemnat en förklaring så lydande: ,Förklåring till H. M:t konung Wilhelm af Preussen. Vi undertecknade hannoveranska emigranter, tör närvarande uppehållande oss i Frankrike och der vanligen betecknade med namnet , legion Guelfe, förklara härmed, det vi icke äro benägna att begagna oss utaf den af H. M:t konung Wilhelm af Preussen erbjudna amnestien och bedja Ed. M:t använda de summor, som Ed. M:ts agenter onyttigt uppoffra, för att förmå oss återvända till värt land, till skattelindring för våra landsmän. Undertecknadt af 757 hannoveranska emigranter. (Några namn finnas icke undertecknade.) Då franska regeringen erhöll kännedom om deuna demonstration, lät den genast meddela emigranterna, att ehuru gerna man ville bemöta dem med samma gästvänlighet som hittills, det likväl icke kunde tillåtas dem att bete sig på sådant sätt. ENGLAND. Från London skrifves den 21 dennes: Den nya, genom omröstningen öfver Bouberles amendement framkallade, kabinettskrisen skall efter all sannolikhet ånyo blifva afvänd, redan innan detta breflemnat London. ,Hvarken ministerens abdikation eller parlamentsupplösuving är och blir dagens lösen. För att undgå besge dessa ytterligheter hafva rådplägningar egt rum mellan begge partiernas midtelpersoner, och ett slags kompromi-s är föreslagen, som sannolikt skall antagas r begge parterna. Banter, genom hvilken amkallades det första nederlaget för ministeren i den skottska reformbillen, har nemligen förklarat sig beredd att föreslå tt tillägg till Bouveries redan antagna förslag, hvilket ytterligare skall facilitera saken. Denna korrespondens upplyser i någon mån de nuvarande förhållandena i underhuset. På sednaste tiden hafva några tidninsar på Malta rent af uppmanat befolkbingen att frigöra sig från det engelska väldet. ,Corriere Mercantile Maltheseufar i de skarpaste yttranden öfver reringen, specielt guvernören och kolonialtatssekreteraren. Följande tilldragelse har gifvit en ny anledning härtill. Den förre ståthållaren, sir Henry Storks, hade före sin asgång böjt generalanditörens på ön (en engelsman) lön med 100 pund st.) Då saken efter en månads förlopp blef bekant, frågade man sig med hvilken rätt len afgångne guvernören kunnat bevilja detta, utan att förut hafva inhemtat lokalörvaltningsrådets godkännande. Detta råd består al ätta regeringsräder (malthesare) med guvernören som president. Den sistnämnde har vid sin sida en engelsman som generaldekreterare, den sistnämnde ned en ärhg lön af 1,500 pund sterling. Malthesarne anse allmänt, ati det är denne generalsekreterare, som styrer det hela. Represemationen på ön protesterade mot len afgångne guvernörens förfaringssätt, men erhöll till svar från kolonialministeren, att sir Henry Storks derifrån blifsit berättigad till åtgärden, hvaremot saledes ngenung vore att invända. Detta förbittrade ännu mera oppositionen, och 5 af del 3 regeringsräden begärde atsked. Nu skola nya val ske, men regeringens fiender benöda sig att få de afskedade atervalda. Vi äro inga abyssinier — heter det — i hafva för 65 år sedan frivilligt lemnat ss i engelsmännens händer, och vi hafva!: en konstitution, som måste hållas. I stäl-I et har man under lång tid hehaugdlat oscar