DE TNGOEN. ;) Pariserskildringar af Scholl. (Öfversättning af Sigfrid Nyberg.) TREDJE DELEN. — Man kallar mina landsmän barbarer, utropade han, — men jag tror ej att någonting så ohyggligt har egt rum i mitt hemland. — Du inser, återtog Marianne, — att jag drar mig tillbaka från verlden nästa år. Jag skall taga min far till mig och egna mitt lif åt att vårda Richard. Om han någonsin återfår sitt förnuft, skall jag gifta mig med honom, ty han skall ej fråga mig om det förflutna. Det finns trakter, der man kan lefva okänd. Jag sägev ej att jag skall bli lycklig der, ty lyckan är mig förbjuden, — men jag skall åtminstone ej längre se er alla, som jag föraktar och hatar. Monseigneur ringde; den lille negern stoppade åter hans pipa och aflägsnade sig. — Nå väl, sade monseigneur, — hval åsyftar du med allt detta? — Helt enkelt följande: Före dig fanns en man, som man kallade grefve de Navarran, — äfven en bland dem, som man trodde vara min älskare! Denne grefve de Navarran har låtit möblera ett hotell åt mig och betalt det. Han sörjde för mina utgifter mot vissa vilkor. Jag emota La HUT Na 1920