komst är anmäld på officiel väg. Slaget vid Baschilofloden och stormningen af Magdala. .,.Times af den 18 dennes innehåller i tre bref af den 12, 14 och 17 April beskrifningar öfver slaget vid Baschilofloden (Långfredagen), stormningen på Magdala den 12 April och Magdalas förstöring. General Napier var osäker om, då han ryckte fram till passet vid Baschilofloden, huruvida konung Theodor icke lemnat fästningen, och ingen i engelska lägret trodde, att konungen skulle upptaga striden förrän i sjelfva fästningen. Theodor lät förleda sig genom en obetydlig afdelning engelska pionierer, hvilka syntes på en höjd, aft företaga ett anfall. Pioniererna och några ryttare samt ett raketbatteri uppehöllo striden, under befäl af öfverste Milward, intilldess gener il Napier kunde låta fotfolket, beväpnadt med Sniderska kammarladdningsgevär, framrycka. Det var dessa gevär, som gåfvo utslaget. Artillerielden öppnades först af ett batteri, som spridde skräck och oreda bland abyssinierna, tilldess ett bergbatteri på 400 alnars afstånd plötsligt från en höjd öppnade en ny eld. Detta oaktadi höllo abyssinierna tappert stånd, enär de voro förträffligt skyddade af den bergiga terrängen och skulle utan tvifvel — efter korrespondentens till ,, Times förmenande — drifvit engelsmännen tillbaka eller förstört hela deras styrka, om icke general Napier just i det ögonblick, då abyssinierna framryckte till anfall, hade låtit infanteriet marschera fram. Det heterikorrespondentens bref: , Att beskrifva striden, sedan Snider kommit att deltaga deri, skulle vara att skildra en hetsjagt. Gevärsskottens tätt på hvarandra följande knallar var konung Theodors dödsklocka. De olyckliga fienderna hade icke den ringaste utsigt för att längre kunna hålla sig, utan att falla som gräs för lian. Att de likväl kunde bibehålla sin plats ännu en tid efter det Snidergevären, bergskanonerna och raketerna träffade dem väl, var ett underverk och talade för deras nationella tapperhet. Så snart de emellertid upptäckt sitt misstag — med afseende på engelsmännens verkliga styrka — och så snart deras anförare, konung Theodors favoritgeneral, fallit, drogo de sig i vild flykt tillbaka, lemnande efter sig 500 döda och minst tre gånger så många sårade. Emellertid gjorde de likväl under återtåget lera gånger halt och affyrade några salvor, innan le drogo sig in i fästningen. Konung Theodors artilleri, och specielt hans mycket fruktade stora kanoner, var icke till ringaste nytta. Hans största kanon sprang sönder vid första skottet, och andra sju, som voro placerade på åtskilliga klippor, skjöto visserligen, men upphunno icke engelsmännen. Skjutningen gick långsamt och krutet var synbarligen eländigt. Det är alldeles omöjligt att gifva ett fullstänligt begrepp om fästningens naturliga styrka. Den är beskyddad af höga, lodrätta klippor, så branta, att icke en katt kan klättra uppför dem, och den är otillgänglig från norr och söder, der endast en brant, smal fotstig leder upp till starka portar. Det var norrifrån, som stormningen skedde, då fästet Sellassee betäckte hela framryckningen. Redan innan angreppet börjades, voro fästena Fahla och Islamgee i engelsmännens händer. En afdelning af engelska infanteriet stod overksam vid foten af fästningen. Theodor visade sig till häst på slätten framför densamma, for vildt omkring och lossade sjelf enstaka skott, troligen för att utmana den till strid. Kort derefter börjades bombardemanget på fästningen med kanonkulor, sranater och raketer, som pågick i 2 hela timmar. Det var starkt nog, säger korres ondenten, ör att förstöra en fästning sådan som ronstadt, men var här endast riktadt mot obeskyddade nalmkojor, af hvilka dock ej en enda sattes i orand. Från fästningen spårades icke det ringate motstånd. Emellertid hade hombardemanget len verkan, att återstoden af Theodors här flydde, ch blott 6 eller 1 af hans trognaste vänner qvartannade för att falla med honom. Sedan porten lifvit sprängd och engelsmännen inryckt i fästlingen, funno de inalles 89 döde. närheten f porten lågo omkring 10 fallne, af hvilka omring hälften voro Theodors höfdingar, som voro genkänneliga på sina brokiga sidenskjortor. Märkigt är, att sågodt som ingen engelsman blef såad eller dödad, oaktadt dessa höfdingar voro beäpnade med goda gevär. Theodors kropp fanns cke omedelbart bredvid höfdingarae vid porten, ttan ensam för sig vid en höjd, från hvilken han edt striden. Först trodde man i det engelska läret, att han dödat sig sjelf, men sedermera kom nan till den öfvertygelse, att han stupat i strien. Jag befann mig, säger korrespondenten, i ärheten af d:r Lumsdaing, då han undersökte roppen, som ännu var varm, och läkaren syntes ntåga, att Theodor dödat sig sjelf. I dennes anigtsuttryck låg något vildt, men pannan röjde lokhet, och munnen bade en stark pregel af betämdhet och grymhet. Ett sällsamt leende speide ännu kring hans läppar, liksom om hans sia tanke under djdskampan varit den, att han äckat sina fiender genom att dö som konung. Ekter denna strid var Magdalas öde så godt om afgjordt, och i det engelska lägret rådde icke et ringaste tvifvel om, att engelska flaggan snart kulle svaja från Magdalas vallar. Påskaftonen inde Theodor, hvilkens armå uppenbarligen var illständigt eemgtaliserad, parlementärer till eneiska lägret för erhållande af gynnsamma vilkor. eneral Napiers första fordran var, att han skulle igifva alla fångar. Detta skedde rodan samma rmiddag. Ny I es honom 24 timmar för Å vestnna sig, om han ville uppgifra fästningen ler mottaga en stormningHärpå erhölls icke fär; men ännu samma afton komiho era af kogar för att gifva sig sjelfva och af fästningens vigtigaste punkter engelsmännens händer, hvaribland Sellassee, en skjutande befästning norr om Magdala. Omid orgonen erfor man i lägret, att Theoder försökt åb 7 söderut, men att han genast återvändt, då han fi g. det hans fiender — Gallas-negrerna — afsku; honom sagen. Drifren till förtviflan, beslöt in nu att hålla sig till sist och sälja sitt lit så rt som möjligt. Emellertid uppställde Napier, m visste, att största delen af Theodors gruå lemt honom, två brigader, älleapnaaps 5,000 man, tormkolonner. Vet finnes, säger korresponden, I Magdalas närmaste omgikhingar åtminstone fasta positioner, från hvilka en liten väl utrud styrka kunde tillbakadrifva en långt öfversen armå. Sir Robert Napier boca före AÖ. sp i — dDEEAAHnG0Gnhö— —