Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 maj 1868, sida 1

UTRIKES, ÖSTERRIKE. Arbetarne i Wien hade Söndagen den 10 dennes ett stort möte, som var besökt af 5,000 personer, tillhörande alla klasser och nationaliteter. Der antogs en adress till ,,det arbetande folket i Österrike, hvilken adress blifvit öfversatt på 7 språk och spridd i kejsarstatens särskilda provinser och länder. Arbetarne förklara i denna adress, att de ,, kastat öfverbord alla fördomar, härrörande från skiljaktigheter i religion eller nationalitet, samt att ,staten fullständigt måste återupprättas på demokratisk basis, d. v. s. på basis af allmän rösträtt och allmänna val. Än vidare heter det i adressen: , Rikshufvudstadens arbetarebefolkning är medveten om de pligter, den har att uppfylla gent emot sina bröder i Österrikes enskilda landsdelar, ty den vet, att folkets öde i provinserna är beroende af arbetarnes hällning och energi i hufvudstaden. De arbetande klassernas emancipation från kapitalet måste uppnås genom fullständig politisk frihet och genom uppfattande af den demokratiska folkstaten. För att förbereda en allmän broderskapsfest bland arbetarne valdes ett utskott af tjugo medlemmar. Dessutom antogs en särskild resolution, som gick ut på att genom en deputation öfverlemna adressen till inrikesministern Giskra, samt att uppmana honom att verka för allmänna direkta val och förändrandet af den nuvarande militärorganisationen till folkbeväpning. Det mottagande, som arbetarne funno hos Giskra, var emellertid icke efter önskan. Ministern förklarade, att han ovilkorligt måste tillbakavisa de politiska resolutionerna, enär regeringen, som för fyra månader sedan aflagt ed på den nyss antagna författningen, omöjligen nu kunde taga något initiativ för dess kullkastande. För öfrigt betviflade han, att införandet af allmänna och direkta val öfverensstämde med de österrikiska befolkningarnes önskningar; åtminstone hade hittills icke en enda laglig korporation eller något erkändt samfund uttalat sig derför. I riksrådet hade ett förslag i denna riktning en gång blifvit inlemnadt, men förkastades med stor röstpluralitet. Efter ett längre samtal med arbetaredeputationen lofvade Giskra likväl att förelägga ministerrådet den mottagna adressen, hvarefter de deputerade rekommenderade sig med den förklaringen, att de skulle sammankalla ett nytt arbetaremöte för att underrätta sina bröder om resultatet af missionen. De liberala tidningarne i Wien, hvaribland , Neue freie Presse, uttala sig skarpt emot denna politiska arbetarerörelse och utspridandet af Lasalles socialistiska läror. I Prag har hela förra veckan rådt mycken agitation, på grund af förberedelserna till den stora nationaltest, som skulle hållas förliden Lördag. Den 12 dennes intördes i triumftåg två kolossala grundstenar, den ene från Georgsberget, den andre från Ziskaberget. Stenarne voro betäckta med blomsterkransar och i tåget syntes ryttareskaror från landet. I sjelfva staden voro sådana menniskomassor samlade, att de vagnar, på hvilka stenarne transporterades, endast långsamt kunde framflyttas genom gatorna. De czekiska tidningarne berätta, att i alla byar på vägen qvinnor och barn samlades omkring vagnarne för att kyssa stenarne och lägga kransar på dem. Festprogrammet för den 16 lydde sålunda: Alla handtverkslag och czekiska föreningar marschera i procession med fanor och emblemer genom staden. De frivilliga skarpskyttarne och borgerskapets infanteri utrycka i galauniform. Sedan tågen kommit till sina bestämda ställen, underskrifvas de dokumenter, som skola inmuras i grundstenen. Derefter håller d:r Stadkowsky festtalet, en kantat afsjunges och nu följa hammarslagen på grundstenen i den föreskrifna ordningen. Högtidligheten slutar med musik, kanonsalfvor, folknöjen, o. s. v. Festkomitten hade, bland andra sramstående slaviska