OR RS bu i ÅL Ar ot NGENS BOLAGS TRYCKERI.I AAO2O:2::: — 8 dennes till ,,Köln. Zeit.: ,,Hvar och en, som endast har det ringaste begrepp om fortifikationsväsendet, kan förmärka, att de fästningsverk, som omgifva vår stad, hafva förblifvit i samma tillstånd som förut. Man har nu äfven blifvit enig om att inskränka sig till att öppna en ny passage genom vallen. De förra portarne ha blifvit utvidgade något obetydligt, men om någon egentlig rasering är det alldeles icke fråga. Korrespondenten slutar med en hotande antydan om, att man i Haag skulle göra väl uti att lägga denna sak på hjertat. Redan förliden höst omtalades det, att grefve Bismarck låtit påminna den, nederländska regeringen om fästningens rasering. Som det vill synas, har denna uppmaning icke haft det önskade resultatet, och troligen skall Preussen finna sin föranledt att förnya den med större eftertryck, isynnerhet som man i Tyskland fruktar för den öfvervigt, som de franska intressena skola få i Luxemburg genom försäljningen af landets jernvägar till ett franskt jernvägsbolag. FRANKRIKE. Kejsaren säges nu vara besluten att taga ihop med skogsodlingar i vidsträcktaste skala i de bergstrakter, hvilkas plundring på skog anses som förnämsta orsaken till de ofta återkommande öfversvämningarne i Loireoch Garonnedalarne. Om svårigheten att sysselsätta den massa folk, som de stora arbetena i Paris ledt dit, skrifves till ,, Köln. zeit.: , Hufvudstadens nomadiserande arbetarebefolkning gör den höga öfverheten mångahanda sorger. Man skulle gerna vilja långsammare utföra de allmänna arbetena i hufvudstaden och på detta sätt göra sig qvitt en del af dessa nomader. Till detta ändamål erhöllo åtskilliga prefekter i de större departementen instruktioner, som föreskrefvo dem att draga arbetare från Paris till de betydligare allmänna arbetena i provinshufvudstäderna. Men på de tillfölje häraf gjorda anbuden till arbetarne ville de icke ingå, så att man måste besluta sig för, att äfven framgent — trots hufvudstadens städse aftagande resurser — försäkra dem om arbete och förtjenst. ENGLAND. Från London skrifves den 8 dennes: ,Sedan Gladstones resolutioner nu af underhuset blifvit antagna, så skulle underrättelsen om en suspensory bill icke vara annat än en naturlig följd deraf. De till principen fattade besluten skola redan nu få praktisk betydelse genom en sådan bill, enär vakanta biskopsstift och pastorater sedan endast skulle tillsättas på förordnande. Sin speciella orsak skall en sådan bill hafva i det gjorda medgifvandet, att afseende skall fästas vid de bestående personliga intressena, det vill säga, att de nuvarande: anglikanska presterna på Irland skola, äfven efter den irländska statskyrkans upphäfvande, hafva rätt till sina löneförmåner under sin lifstid. Utan en sådan suspensionslag kunde en ny biskop utnämnas, för att slå sig i ro med en årlig inkomst af 4,000 å 8,000 pd. st. Lätt nog skulle sålunda en årlig utgift af 200,000 pd. st. förslösas. — — Sålunda synes Gladstones suspensionsförslag vara fullt berättigadt, likväl visserligen endast för den, som äfven gillar resolutionerna, och, som bekant är, göra de konservativa icke detta; att Disraeli skall bekämpa hvarje förslag i detta syfte, har han redan sjelf tillkännagifvit. Men afgörandet är förbehållet debatten öfver det förslag, som Gladstone redan inlemnat för att göra sina resolutioner till fulländade fakta. Innehållet af Gladstones suspensionsförslag är ännu icke kändt. Meddelanden om hertigens af Edinburg tillstånd beteckna detta som tillfredsställande; tillfrisknandet gör goda framsteg. Den ur såret uttagna kulan var en revolverkula, Prinsen skulle lemna Sidney den 4 dennes, resa med fartyget Galathea till Suez, och i Alexandria hafva en kungligjakt sig till mötes. Han förmodas återkomma till England omkring den 24 d:s. RYSSLAND. Den franska , Sibcle innehåller ett meddelande, som låter ganska otroligt, nemligen att en rysk eskader från Kronstadt. fått order att afgå till Adriatiska hafvet; det tillägges, att denna nyhet har väckt mycken uppmärksamhet hos kabinetten i Paris och London. Skulle Ryssland verk-. ligen våga att öppet utmana vestmakterna samt genom afsändande af en eskader till de turkiska farvattnen gifva stöd åt en vidt omfattande uppresning? Ått de kristna i Turkiet, som sucka under oket, vända sina blickar till Ryssland för sin frälsning, sedan vestmakterna synas hafva öfvergifvit dem, kan ingen förändra sig öfver. AFRIKA. I den nyaste posten från Cap uttryckas farhågor för stridigheter mellan engelska regeringen och den nederländska Oranjefristaten, hvilka stridigheter skulle ha sin orsak uti Bassuto-områdets annektering till de engelska besittningarne. Fristatens representationj bade efter tre dagars debatt beslutat att afförhandlingar med den engelske gr DR a a ,