Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 maj 1868, sida 2

efter ingå till statskassan. Dagens post. TYSKLAND. I förra månaden företog storhertigen af ö Weimar en resa till Ryssland, som gaf anledning till en mängd politiska gissningar, som emellertid från officiös sida blefvo tillbakavisade såsom helt och hållet ogrundade. Emellertid hafva ryktena om småfurstarnes machinationer fått ny näring genom den omständigheten, att prins Alexander af Hessen (bror till den regerande storhertigen af Ilessen-Darmstadt, kejsar Alexanders svåger) för några dagar sedan pr telegram blifvit kallad till ryska hofvet. Storhertigens af Weimar resa sättes i förbindelse med ett påtänkt giftermål mellan den 24-årige arfprinsen Karl August af Weimar och en rysk storfurstinna. Den del af hannoverska legionen, som uppehåller sig i Frankrike, har i förra veckan fått staden Amiens sig anvisad till vistelseort, i st. f. Rheims. I preussiska tidningar berättas, att legionen sammansmält till 2å 300 man, enär många begagnat sig af det utaf oss omnämnda amnestidekret, som konungen af Preussen utfärdade den 3 dennes. Preussiska ambassaden i Paris förser dem med respengar, som återvända. Det omtalas äfven, att flera af nämnde legion lära uttagit respengar och derefter begifvit sig på jernvägen, men endast för att göra en liten lusttur och genast derefter återvända till deras förra vistelseort i Frankrike. I ett telegram till ,, Neue freie Presse påstås, att Preussen utbetalar reskostnaderna endast som ett förskott, för hvilket sedan tages ersättning af exkonung Georgs beslaglagda förmögenhet. RUMÄNIEN. I förra månaden reste furst Karl till Moldau för att sjelf undersöka de dervavande förhållandena, med afseende på judeförföljelserna. Efter hans återkomst till Bukharest, hette det i de officiösa rumäniska tidningarne, att fursten öfvertygat sig om, att alla klagomål öfver våldsamheter mot judarne voro ogrundade, samt att en energisk cirkulärskrifvelse afgått till de utländska makterna, hvari den rumäniska regeringen tillbakavisade de mot densamma gjorda beskyllningarne. Emellertid fortsatte de utländska konsulerna i Bukharest sina klagomål och protester mot regeringens i Moldau beteende, och från garantimakterna inträffade omsider en identisk not, som peremtoriskt fordrade skadeersättning åt judarne för de lidna misshandlingarne, och hvilken not i det hela taget var hållen i ett hotande språk. Denna not synes hafva gjort verkan. Under den 9 dennes telegraferas från Bukharest: . Furst Karl har, efter att under sin resa genom Moldau hafva erhållit öfvertygelse om, att det verkligen i distriktet Baken förekommit våldsamheter mot israeliterna, genast efter sin återkomst befallt, att stränga åtgärder skola vidtagas mot de skyldiga. Prefekten Lecca har blifvit afskedad från sitt embete; många embetsmän och borgare i distriktet Baken, som gjort sig skyldiga till våldsamheter mot judarne, äro åtalade; nationalgardet i Baken är upplöst, och dessutom äro åtgärder vidtagna, för att lemna israeliterna full garanti för framtiden. AMERIKA. Slutförhandlingarne i statsprocessen mot presidenten Johnson togo — som vi förut meddelat — sin början den 27 April. Såsom presidentens försvarare uppträdde en advokat Groesbeck, som sökte visa, att Johnson i strängt juridisk mening var utan fel. I tolkningen af embetsvaraktighetslagen hade presidenten haft stöd af hela sitt kabinetts och de lagliga kronjuristernas åsigter; det kunde derföre omöjligen af honom fordras, att han skulle genomföra lagbestämmelser, som efter hans bästa öfpertygelse voro försattningsstridiga.I den kollision, i hvilken han kommit med kongressen, angående giltigheten och användandet af nämnde lag, hade han påkallat högsta domstolens afgörande och bevisat uppriktigheten af sina afsigter ge-nom att erbjuda män af pröfvad lojautö — sådane som Grant, Sherman och Thomas — krigsministeren. Till slut uppmanade han senaten att icke glömma det mod och den sjelfförnekelse, som Johnson lagt i dagen under sydstaternas rebellion. Mot försvararen uppträdde på anklagelse1 komitens vägnar den 72:årige Thaddeus Stevens, som i ett häftigt föredrag återupprepade de skäl, som förmått kongressen att anklaga presidenten för mened och missbruk af sin myndighet. Stevens förmenade det vara nödvändigt att framhålla, det Johnson haft för afsigt att kränka lagen, och härför — så trodde han — förelåg tillräckligt ef fakta. Senaten skulle göra sig sjelf till föremål för hån och förakt, om en man frikändes, som endast! hade Lincolns mord att tacka för sin upphöjda ställning, och som trotsigt hade åsidosatt kongressen och lagarne. Till slutet inlemnade Sumner ett förslag, enligt hvilket det till en giltig dom skulle erfordras 3 af rösterna. — — — — Göteborg den 14 Maj. Staden och Länet. Kapplopningar. — Allmänna svenska Kapplöpningssäliskapet har i Posttids