Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 maj 1868, sida 1

— Farväl således tills i morgon, sva rade Blanche. — I morgon sade Trelauney och bu gade sig. Dotta var nästan ett möte, hvaron man öfverenskom i markisens närvaro. Vigten af denna omständighet undföl hvarken herr de Laroche-Maubeuge, elle; herr de Maucourt. Och man började i trakten tala on möjligheten af ett giftermål mellan fröker de Charmeney och gentlemannen, som va: son till lord Byrons intime vän. Sedan Trelauney ställt sina affärer på god fot i detta hänseende, återvände har till Paris. Han ville nu taga i tu med hotellet vic rue Saint-Louis och det hemlighetsfull: samfundet. Han förbisåg ingalunda de svårighete af alla slag han hade att bekämpa, met han måste utföra detta hämdeverk mec egna krafter. Det var ej möjligt att vidtaga laglig: åtgärder i denna affär. De förbundne skulle säkert undgå all: efterforskningar. Ett namn skulle lida för alla de an dra, hans faders, grefve de Navarran namn. Men Jean visste hvad grefven hade lidit; han kunde ej utan djup smärta på minna sig sin moders vansinne. Dessutom ville Jean återtaga dett: namn flåckfritt för sig och sin syster. Det nästan ofrivilliga mordet på vakta. ren i Vincennerskogen betraktade Jear som ett oundvikligt öde. Att så mycket som möjligt godtgöra det onda som skett, att gifva till de fat