Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 maj 1868, sida 2

2 MA UVA Ave Å UTRIKES. TYSKLAND. En — som det vill synas — officiös författare tager i en skrifvelse från Wirtemberg till ,,Augsb. allg. Zeit. ordet för upprättandet af ett sydtyskt förbund i enlighet med Pragerfredens art. IV. Han döljer likväl icke för sig de stora svårigheter, som förefinnas mot detta. , Vi misskänna icke — säger han — att en väsendtlig orsak till Sydtysklands apathiska hållning måste sökas i de olika förhållanden, som förefinnas i de särskilda staterna. Man förtviflar om att kunna bringa så olikartade elementer till gemensam handling. Det politiska virrvarret är i sanning icke ringa. I Baden är regeringens och ett stort partis energiska sträfvan mot nordförbundet det enda räddningsankaret, i Wärtemberg en nästan kinesisk partikularism och en af grannarne fruktad demokrati, i Bayern en politisk splittring på den allravärsta basis, nemligen trosbekännelsens, och ett stort partis sträfvan åt Preussen, i hopp om dess hjelp att uppnå en mera liberal inre politik. Dessa förhållanden äro visserligen så ogynnsamma som möjligt för bildandet af ett sydförbund. Men det kommer blott an på, att en tanke får öfverhand, nemligen tanken på att häfda den sydtyska sjelfständigheten. Är detta fallet — som man efter parlamentsvalen skulle tro — så skola alla hinder nog öfvervinnas. Denna tanke har på otvetydigaste sätt uttalat sig i Wärtemberg, och det är derföre troligt, att striden för upprättandet af ett sydförbund utgår från Wirtembergs antipreussiska partier, som då måste sluta sig samman till ett nytt sydförbundsparti. Denna strid måste börja med de wirtembergska valen till nästa landtdag. Har det först bildat sig ett stort parti under denna fana, skola alla likasinnade i Bayern och Baden få mod att resa sig för denna ide. Likasom tullföreningsvalen hafva uttryckt hvad sydtyskarne icke vilja, så måste valen till de särskilda landtdagarne högt och ljudligt förkunna hvad de vilja. Meddelandet i den österrikiska Presse, att Preussen nu i den nordslesvigska frågan ämnar vända sig till Österrike, för att begära det denna makts regering , måtte yttra sig bestämdt angående frågans lösning från nationell ståndpunkt, är ögonskenligen endast ett åtorupptagande af ett i ,Kreuz-Zeit. förut intaget förslag, att ,Preussen och Österrike borde tillse att blifva eniga om den slesvigska frågan. Till den preussiska , Nat. 2eit. skrifves från Wien den 5 dennes: Det påstås nu, att Preussen gör förberedande steg till öfverenskommelse med Österrike om den nordslesvigska frågan. Vi vilja icke förneka, att detta skulle vara ett ändamålsenligt sätt att skaffa denna tråga ur vägen, men en öfverenskommelse al detta slag förekommer alls icke sannolik. Här i Wien medgifves, att hela den nordslesvigska frågan icke endast är utan intresse för Österrike, utan snarare en börda. Å andra sidan säges emellertid att Österrike bar förpligtelser till Frankrike, som skulle anse en direkt öfverenskommelse mellan Preussen och Österrike med yttersta missbag. Då österrikiska kabinettet just under den sednaste tiden synbarligen sökt visa verlden, att det står i intimaste förhållande till tuilerierna, torde man väl kunna antaga, att Österrike skall fästa mesta afseendet vid franska regeringens önskningar. FRANKRIKE. Endast sällan hafva de franska tidningarne eller korrespondenserna från Paris haft något att förtälja om den kejserlige prinsens själsegenskaper och uppfostran, och denna tystnad har haft många icke Jynnsamma uttydningar. Emellertid heter det nu i en korrespondens från Paris af len 7 d:s: ,I dag kl. 10 f. m. har den cejserlige prinsen för första gången motagit nattvarden i närvaro af sina förildrar. Högtidligheten hade karakteren if en religiös samiljefest ...... Napoleon IIIs son är ett blygt barn, med ett godt jjerta samt en stilla, lugn karakter. Hans mvarande uppfostrare, general Frassard, ar godtgjort mycket, som förut hos gosen var förfeladt; den karaktersfaste sollaten har lofvat göra en ,hel karl af yriasen, om man vill lemna honom under lans ledning intill adertonde året. Under in första barndom förvekligad, föll hans ye guvernörs militäriskt reglerade och j tränga regime i början gossen föga i maken. Prinsen är likväl nu med uppiktig kärlek fästad vid guvernören. Då eneralen tillträdde den befattning, på 1 vilken han aldrig — till och med icke i ina djerfvaste drömmar — tänkt, mottog).