Svenska Nordpolsexpedlitionen år 1868. Uti en till Kongl. Maj:t ingifven ansökning har intendenten vid naturhistoriska riksmuseum, protessor A. E. Nordenskiöld, med förmälan, att efter bemedling af landshöfdingen grefve Ehrensvä några medlemmar af Göteborgs samh förj åstadkommande af en ny svensk arktisk expedition, hvars hufvudsyftemål skulle vara att under den tid af innevarande år, då isförhållandena vore mest gynnsamma, d. v. s. under senhösten, söka från Spetsbergen framtränga så långt mot norden som möjligt, till sökandens disposition ställt de medel, som erfordrades för utrustande och bemannande till en dylik resa af ett mindre fartyg, med vilkor att fullständiga serien af de naturhistoriska samlingar, som under expeditionen erhöllos, såvidt möjligt i talrika exemplar, skulle öfverlemnas till Göteborgs museum; dock så, att behörigt afseende fästas vid deltagarnes bearbetningsrätt och att vetens!-apsakademien finge uttaga de exemplar, som behöfdes för komplettering af dess arktiska samling, — anhållit att, som ifrågavarande expedition, hvilken ursprungligen varit ämnad att företagas med ett mindre i Tromsö förhyrdt segelfartyg, deremot skulle, om för densamma kunde få begagnas en starkt bygd, mindre, med tillräcklig tackling försedd ångbåt, ega vida större utsigt till fullst dig framgång, så att man då med s kunde hoppas, att den s. k. polarfrå ändtligen skulle vinna sin lösning, och sökanden erfarit, att någon af postverkets vinterångbåtar möjligen skulle under den tid, som expeditionen komme att omfatta, kunna för postverket undvaras, K. M:t måtte medgifva, att någon af berörda ångbåtar finge för omförmälda ändamål ställas till expeditionens förfogande, mot förbindelse, att ångbåten blefve på dess bekostnad till uppgifvet värde assurerad och att de möjligen erhållna naturhistoriska samlingarna efter expeditionens återkomst fördelades enligt ofvanangifna grunder hvarjemte sökanden hemställt, huruvida icke, för den händelse denna anhållan vunne bifall, K. M:t, enär expeditionen derigenom komme att erhålla en vida större. omfattning än ursprungligen varit afsedt och följaktligen de tillgängliga medler knappast blefve tillräckliga, skulle vilja tillåta att till expeditionens utrustning och proviantering finge lemnas bidrag från k. Hottans förråder. Öfver denna framställning hafva såväl generalpoststyrelsen som vetenskapsakademien afgifvit utlåtanden, dervid akademien på det varmaste förordat bifall till protessor Nordenskiölds ansökning, under förklarande, att akademien för att å sin sida bidraga till det vackra och lofvaude företaget ville dels af dess egen instrument