E Irämdtdående 101mågor Skulle alskråckås från ins träde på tjenstemannabanan; samt slutligen att de besparingar, som genom förslagets antagande skulle kunna beredas, vore alltför obetydliga i förhållande till de häraf otvifvelaktigt härflytande olägenheter. Man ville visserligen ej neka att icke åtskilliga förenklingar i administrationen vore behöfliga, men lämpligast vore väl att afvakta tramställning från regeringen derom. Afslag å utskottets förslag påyrkades ytterligare af hrr Nordström, Hazelius, Ilasselrot samt grefvarne C. G. och J. O. Morner och hr Hamilton, hvilka alla, jemte de 2:ne talare, som nyss här ofvan omnämnts, förordade bisall till den vid utskottets utlåtande fogade af grefvarne C. G. Mörner, Hen. Hamilton och hr L. Th. Almqvist afgifna reservation, hvilken har följande lydelse: att riksdagen måtte i underd. skrifvelse hos K. M:t anhålla, det täcktes K. M:t taga i öfvervägande: Mu I:0) huruvida af de mål, hvilka nu afgöras af administrativ ortmyndighet och genom besvär kunna fullfoljas antingen hos rikets kollegier och andra förvaltande verk eller ock omedelbart hos K. M:t, a) de, som kunna hänföras till rättsfrågor, må, i likhet med hvad genom k. förordningen den 17 April 1828 bl för vissa dylika mål stadgadt, öfverlemnas till behandling, redan i första instansen, af allmän domstol, för att såsom rättegångsmål pröfvas och tullföljas; b) de, som äro af blandad judiciel och administrativ egenskap, må hänvisas att, genom besvär öfver den administraiiva ortmyndighetens beslut, fullföljas hos vederbörande centrala styrelseverk, såsom andra instans, och derifrän Vdare hos K. M:t i dess högsta domstol eller en afdelning af densamma; och c) de, som äro af rent administrativ natar, må från den administrativa ortmyndigheten, utan mellaninstans, fullföljas omedelbart hos K. M:t i statsrådet. 2:0) om icke, till åstadkommande af besparing samt större enkelhet och reda i förvaltningen: a) vissa förvaltande centrala embetsverk må kunua sammanslås, och särskildt b) statens finansförvaltning ordnas så, att den på flera embetsverk fördelade vården om statens fonder, kassor och fastigheter sammanföres, för hvartdera af dessa slag för sig till en gemensam förvaltning, och att en lättare öfversigt af statsverkets tillstånd i dess helhet må vinlnas; samt c) formerna för behandlingen af de till landtvarsoch sjöförsvars-departementen hörande ärenden må kunna inrättas På ett sätt, som åstadkommer närmare samband mellan krigsstyrelsens särskilda förvaltningsgrenar.ss Etter afslutad diskussion blef, med afslag å urskottets utlåtande, reservanternas här ofvan införda förslag utan votering godkändt. Ä Andra kammaren. Till behandling förekom lagutskottets utlåtande N:o 37, deri utskottet med auledning af en motion af hr W. Croneborg hemställt, att riksdagen må hos Maj:t anhålla om utfärdande af en författning, hvarigenam stadgas, att 8 5 i Kgl. Maj:ts förnyade förordning angående grunderna och vilkoren för hemmansklyfning och jordafsöndring den 6 Augusti 1864 skall erhålla följande förändrade lydels stundar innchafvare af hemman, att större afsöndring än en tiondedel eller, då frågan. rörer säteri-, råoch rörssamt insockne frälsehemman, en femtedel deraf verkställa, må han sådant anmäla hos konungens befallningshafvande, som har, att, beträffande såväl tillstånd dertill, som bestäåmmande af afgäld å jorden, meddela utslag och dervid så förordna, att å ena sidan säkerheten för hemmansräntans och öfriga skyldigheters framtida utgörande förvaras och, å den andra, jordens odling eller ändamålsenlig skogshushållning, när sådan genom skogsmarks upplåtande under full eganderätt afses, vrder befordrad; Röe detta utlåtande uppstod någon ofverläggning, med anledning af en utaf åtskilliga talare uttalad åsigt, att förslaget medförde en alltför vidsträckt rättighet att afverka skogen och till följd deraf s e förorsaka en ytterligare skogssköfling. Hrr IL Hansson, Staa och Jan Andersson yrkade derfore afslag å utlåtandet. Hrr Rosenberg, Myrtin. Bovin, N. Andersson, Svenssen, C. Iarson, Hedin, Uhr, Björck m. fl. funno deremot förslaget innebära åtskilliga fördelar, såsom att det skulle föranleda till borttagande af ett utaf de förnämsta hindren för Jordbrukets lyftning och utveckling samt tilk upphafrande af de förhatliga 115y et. Genom votering godkändes stad1 sin helhet med 103 röster mot 21. Utan diskussion godkändes samma utskotts utlåtande N:o ås med hemställan, likaledes på grund af en motion af hr W. Croneborg, att riksdagen måtte besluta framställning hos K. M:t om utfärdande af en författning, hvarigenom förordnas, att 56 af K. M:ts förnyade stadga om skittesverket i riket den 9 Nov. 1866 skall erhålla följande förändrade lydelse: Särskilde delar af ett och samma hemmansnummer i by böra, så vidt det utan hinder för redigt skifte i skifteslaget ske kan, intill hvarandra läggas. Eger någon i by flera hemmansnummer; då må, när egaren det begär, dithörande egor intill hvarandra utbrytas, om redigt skifte för ge delegare ej deraf hindras och det i öfrigt verkställas kan; men åstundeÄ ; me er egare af serskilde besutne delar i olika fämmmtnanummer att erhålla dithörande 2 mn a : sor i ett sammanhang lagde; då hör först undersökas, om sådant kan ske utau Umuer för redigt skifte mellan öfrige delegare, och om läget i öfrigt medgitver egornes sammanläggande på sådant sätt, att de utklufne hemmansdelarne i framtiden, då fråga derom kan uppstå, när som helst må kunna, enligt dei denna stadga för egornes skiftande lagde grunder, såsom sjelfständiga hemmansdelar åtskiljas; i thy fall vare sådan sammanläggning tillåten, dock bör skiftesmannen noga urskilja och i delningsbeskrifringen särskildt utföra, hvad egor, både efter mätningsoch uppskattningsinnehåll, hvarje hemmaunsdel erhållit. jemte deras natur och egenskap, sså att sammansättningen alltid må vara känd och till framtida upplysning ligga i handlingarne förvarad. Skall jord eller lägenhet, som från hemman J under full eganderätt blifvit afsördrad, enligt 83 IS, I skiftet ingå; då må sådan jord eller lägenhet, utan hinder af hvad här är föreskrifvet, eller af stadganderne i 80, 87 och 8s S8, i lämpligt läge särskildt utstakas och, ändå att jorden eller lägenheten är från två eller flera hemman eller hemmansdelar afsöndrad, jemväl i ett sammanhang utläggas, så vida redigt skifte för öfriga delegare ej deraf hindras. — Lagutskottet har vidare i utlåtande Å 39, på grund af en utaf hr B. von Geijer väckt motion, föreslagit en sådan förändring i grunderna för landstingsskattens utgörande, att densamma skulle uttaxeras efter enahanda grunder som de, hvilka finnas föreskrifna rörande uttaxering af öfriga kommunalutskylder, eller så, att landstingsafgitterna skulle komma att för jordbrukssastighet utgå med dubbelt belopp emot för annan fastighet, frälseräntan och hvarje arnat öremål. Detta förslag rönte starkt motstånd hufvudsakligen från jordbrukets representanter. Det framhölls nemligen dels att stadgandet komme att utgöra en ytterligare tunga på den redan hårdt tryckta jorden, dels att grunderna för kommnnalhoviIInÖg valen — SS