sligt läge s ärskilat utstakas och, ändå att jorden eller lägenheten är från två eller flera hemman eller hemmansdelar afsöndrad, jemväl i ett sammanhang utli så vida redigt skilte för öfriga delegare ej de Andra kammaren. Ilela detta sammanträde upptogs af behandlingen utaf lagutskottets utlåtande N:o 46, i anledning af väckta motioner om ändringar i gällande skogslagstiftning. Dessa motioner afsågo dels skärpning i gällande ansvarsbestämmelser för skogsåverkan, dels inskränkning i enskildas dispositionsrätt öfver dem tillhörig skog. Uti 1:sta puukten hade utskottet hemställt att riksdagen måtte lemna utan afseende dessa mutioner, förså vidt dermed afsågs att skogsåverkan skall anses och bestraffas som stöld. Denna utskottets afstyrkande hemställan blef af Kammaren godkänd. Uti 2:dra punkten hade utskottet yttrat sig rörande den i ofvanberörda motioner ilrågastallda inskränkning i enskildes rätt att disponera dem tillhörig skog, och med gillande af motionernas syfte, eller att vidtaga åtgä der till sörekommande af skogsförödelser. uppgjort och riksdagens pröfning underställt förslag till törordning i detta hänseende. ot detta utskottets förslag gjordes åtskilliga anmärkningar. De flesta talare ansågo det innebära en inskränkning i eganderätten och att staten haigenom komme att uppträda som förmyndare för den enskilde. Likaledes ansågs det mindre lämpligt, stt då riksdagen anvisat medel nde af en särskild kommittå till utreande dessa ämnen, nu på förhand lagstifta dernti. Likaså ansågo flera talare den nu föreslagna lagstiftningsåtgärden föranleda till åtskilliga kostnader, hvilka derförutan kunde inbesparas. Efter slutad diskussion afslogs det af utskottet framställda förslag angående förändrad skogslagstiftning. Fredagens sammanträden. Första kammaren. . Föredrogs och bifölls statsutskottets memorial N:o 101, med förslag till sammanjemkning, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut, i fråga om indragning till statsverket afsamtliga åt civila embetsoch tjenstemän upplåtna boställen. Forslaget afviker i så måtto från det af denna kammare i frågan förut fattade beslut, att då, enligt detta, det skulle öfverlemnas åt K. M:tatt afgöra, Om och hvilka indragningar borde ske, utskottet nu hemställt, att K. M:t ville tillse, -huruvida de åt nämnde embetsoch tjenstemän anslagna må indragas. På yrkande af frih. BeckFriis, grefve C. G. Mörner och statsrådet frih. af Ugglas biföll kammaren i strid med samma utskotts hemställan i utlåtande N:o 102, K. M:ts proposition om beviljande af ett anslag af 25,000 rdr, deraf 12,000 rdr under nästkommande år, för ombyggnad af det kronan tillhöriga Ridderstolpeska huset vid Skeppsbron, i ändamål att derstädes inreda lokaler åt krigshofratten, skogsoch telegrafstyrelserna samt Stockholms telegrafstation. Med anledning af en af hr v. Geijer i denna kammare väckt motion föreslår lagutskottet i dess utlåtande N:o 39 den ändring af å 47 i kongl. förordningen om landsting den 21 Mars 1862, att, i de fall då landstinget eger att bestämma grunden för landstingsskattens uttaxering, denna uttaxering, skall ske efter enahanda grund, som för jordbruksfastighet, vare sig i mantal satt eller ej, är bestämd i kongliga förordningen om kommunalstyrelse på landet i fråga om utskyl-. der till kommunen, eller med dubbelt belopp emot det, som för annat beskattningsföremäl erlägges. Etter en liflig diskussion blef utlatandet, som försvarades af hrr v. Geijer, v. Gegerfelt och grefve E. Sparre, på yrkande af frih, Sprengtporten, hrr Heykensköld och Stockentelt saint grefve J. O. Mörner, afstaget. Uti aflåten proposition till riksdagen hade K. M:t föreslagit att, med ändring af föreskriften i kongl. förordningen af den 13 September 1790, 5 5. må stadgas at:. när i ölverensstammelse med nanmda föriattning till vägarnes hållande i sarauldt stånd vintertiden vid snöfall s. k. ploglag äro eller blifva inrättade, den för alla ploglagen uti socknen eller häradet belöpande ersättning sammanslås och inom socknen eller häradet fördelas efter den allmänna grund, som gäller för uttagande af kommunalutskylder på landet. Med anledning häraf hade lagutskottet uti utlåtande N:o 40, som nu föredrogs, hemställt, att riksdagen, jemte förklarande, att riksdagen funnit sig förhindrad lemna bifall till ifrågavarande nåd. förslag, måtte anhålla om erforderlig utredning för bedömande af den föreslagna forandringens verkningar inom de särskilda orterna samt att K. M:t derefter till riksdagen ville göra den förnyade framstallning i amnet, hvartill omständigheterna må finnas foranleda. Sedan statsrådet Fhbrenheim och hr ven Gegerselt talat för bi till den kongl. propositionen, blef utskot hemställan, på yrkande af hrr von Geijer, Nordström, gretve at Ugglas m. fl godkändt, j Vidare förekom lagutskottets utlåtande N:o 41, deruti utskottet, med anledning af en motion at hr Hedengren, hemställt att riksdagen för sin del måtte besluta utfärdandet af en förordning, hvar igenom, med ändring af 8 kap. 2 8 kyrkol . deas: att, om den som första gången skall gå till Herrans heliga nattvard, vill låta sig dertill undervisas och beredas af annan prest, än kyrkoherden i den församling, till hvilken ban bör V sier, såa va t 1.—9 dant må vara honom tillåter. I nan med kyrkoherdens bevis styrker, att denne blifvit derom underrättad. OCh malsman. om sädan finnes, jemväl iemnar sitt samtycke, Mot godkännandet af denna utskottets hemställan uppträdde grefvarne E. Sparre och Ehrensvärd samt hrr Rydin, Holmberg och Hasselrot, hvilka funno den grundsats, utskottet sökte göra gällande, ofelbart uttryckt i kongl. förordningen den 20 September 1859 om socknebandets upphäfvande i afseende på sakramentets utdelande, samt sålunda icke kunde inse behöfligheten af det utaf utskottet föreslagna tillägget. Om för öfrigt utskottets förslag nu af riksdagen godkändes, men af ett blifvande kyrkomöte sedermera möjligen afslogs, skulle, fruktade dessa tala sådant kunde gitva stöd åt don origtiga tolkning, som velat anse berörda författning ej tillgänglig i fråga om dem som första gången begå Herrans nattvard. Särskildt fästade man sig vi d i utskottefa förens förare med EN SN svimmande uttr. med an. Å —ing af 8 kapitlet 2 5 kyrklagen, hvilnet uttr vore origtigt, då genom berörda törslag någon ändring i ofvan anförda lagrum icke göres. IIrr Faxe och v. Gegerfelt m. fl. sörordalagna de deremot bifall till det af utskottet fö stadgandet. hvilket otvifvelaktigt måste anses både nyttigt och nödigt, såsom mäktigt verkande till att undanrödja alla tvifvelsmål rörande den rätt, som obestridligen bör tillkomma föräldrar att låta bereda sina barn till deras första nattvardsgång och konfirmera dem at den kyrkans tjenare, tor hvilken de hysa förtroende. Hr Säve ansåg af vigt att, för vinnande af tillstånd till konfirmation inom annan församling, betyg om tillräcklig förkunskap hos konfirmanden borde företes från p sten i den församling, der konfirmanden är skritven, men då stadgande derom saknades i utskottets förslag önskade talaren återremiss för ett fullstandigande af förslaget i detta hänseende. I dess : nuvarande skick kunde emellertid detsamma ej vinna talarens godkännande. Efter anställd omröstning blef utlåtandet af kammaren afslaget med röster mot 20, hvilka sednare afgåfpvos för bi;