mi ÄA4A2AKK aflöninassättet medelst åxpeditionslösen eller andra sportler skulle, till båtnad för det allmänna, kunna antingen helt och hållet eller till någon del afskaffas. Emot godkännandet af detta utskottets förslag uppträdde grefve E. Sparre, hrr Faxe, Hasselrot, Caspersson och Nordström, af hvilka, bland annat, erinrades att, för så vidt utskottets hemställan afs åge att åstadkomma inskränkning i de landsstatstjenstemannen hittills tillerkända inkomster af expeditionslösen m. m., någon framställning i detta syfte för det varande vore så mycket mer obehöflig. som frågan om reglering af landssekreterarnas löner redan blifvit hos K. M:t väckt samt förslag i detta hänseende inom kort tinde vara att förvänta. I afseende åter å underdomare, hvilka hatva sin väsendtliga inkomst af lösen för expeditioner, domar m. 7. ka visade dessa talare särdeles obenägna för någon ändring i de för dessas aflönande tillämpade rarder. Un sådan ändring skulle ingalunda medtöra någon vinst för statsrerket, men deremot tillskynda domarekären en bestämd förlust. Då härjemte äfven toges i betraktande den omständigheten, att nuvarande aflöningssätt verkade till skyndsammare expedition än som med förändrade förhållanden de vara att förvänta, ansågs detta jemte hvad i öfrigt anförts innebära tillräckliga skäl att yrka afslag å punkten. IIrr Wern, v. Gegerfelt samt grefve H. Wachtmeister talade åter för bifall till utskottets förslag, hvilket i det hela vore temligen oskyldigt, då dermed blott åsyftades att åstadkomma en utredning af hithörande frågor. Talarne tänkte för högt om våra domare för att ens kunna hysa en misstanke derom, att sportelsystemet utgjorde en sporre för dem att göra sin pligt, och således vore intet att i detta hänseende befara af en möjligen inträffande omreglering, hvilken i ötrigt måste anses så mycket mera önskvärd, som bibehållandet af nuvarande aflöningssätt nästan tvang vederbörande domare att, för bevakande at egen fördel, truga motvilliga parter att lösa sina utslag. Att sådant innebure något för domare: kårens anseende i mån nedsättande kunde väl icke bestridas. Efter anställd votering godkändes utskottets förslag med 50 röster mot 32, hvilka sednare afgofvos för afslag. ö Vidare föredrogos och godkändes utan diskussion lagutskottets utlåtanden n:ris 34 och 35, deri dels tillstyrkts bifall till K. M:ts proposition om införande i Sverge af det franska måttoch vigtsystemet för medicinskt bruk, dels ock hemställts, att riksdägen tör del måtte besluta upphäfvandet af hittills sällande förbud mot gemensamma andaktsöfningar utan prests ledning å tid, då allmän gudstjenst hålles, dock att dessa öfningar ej få ega rum så nära stället för den allmänna gudstjensten, att den sednare eller ordningen vid densamma störes. Uti utlåtande n:o 36 hade lagutskottet vidare yttrat sig i anledning af ätskilliga inom andra kammaren väckta motioner, afseende dels skärpta ansvarsoch straffbestämmelser för skogsåverkan, dels och inskränkning i enskildes dispositionsrätt tver dem tillhörig skog. Jemte det utskottet i första punkten, som af kammaren utan diskussion godkändes, hemställt, att riksdagen ville lemna utan afseende dessa motioner, i hvad derigenom åsyftas att skogsåverkan skall anses och bestraffas som stöld, hade utskottet, vidkommande den uti motionerna ifrågastallda inskrankningen i enskildas rätt att disponera dem tillhörig skog, uti punkten förklarat sig anse det vara statens både rätt och pligt att söka vidtaga åtgärder till förekommande af skogsförödelse, samt af sådan anledning uppgjort och för riksdagen framlagt fö till förordning i detta syfte. Af den diskussion, som till en bö jan uppstod rörande lista 8:n ar detta förslag, framgick att man visserligen var ense om ait något borde göras för skogskulturens främjande, men utskottets slag föreföll dock alltför radikalt och syntes gripa alltför djupt in i eganderätten, hvadan hrr Momigommery-Cederhjelm. Hallenborg, IIeijkenshöld. Tornerhijelm, friherre Becktriis m. il. på dessa och andra anförda skäl yrkade afslag å punkten. Gresve E Sparre samt hrr Faxe och von Gegerfelt törklarade att de ej gjort sig någon synnerlig förhoppuing om förslagets godkännande vid denna tidpunkt. För att emellertid visa, att utskottet ej i förlitande på egen maktfullkomlighet uppgjort förslaget, ådagalades att detsamma hufvudsakligen grundade sig på det af 1556 års skogskomitö arsifna beränkande samt atlt i öfrigt tagiis till etterföljd åtskilliga audra ers Skosdagstiltnis. Friher Sprongtporten föreslog förändrad tion a : hvaremot grefy.ne J 0. Mörner, slenHamilton i. fl. yrkade återremiss, hvaraf vål intet vid denna riksdag vore att vinna, då andra kammaren redan afslagit S:n. men kammaren borde dock, med afseende å frågans stora viat och 1 betydelse, taga sig till vara för att genom ett afi S i — h—ä—ä—ä—ä— — —cä slag for sin del undertrycka ikägen, Punkten blef at kammaren äterremitterad, dock först efter votering med 53 röster mot 25, hvilka sednare ai-t gåfvos för atslag. I öfverensstämmelse härmed , återremitterades äfven öfriga 83 i förslaget. 1 Slutligen föredrogs och godkändes utan diskus-. sion lagutskottets utlåtande n:o 37, deri utskottet 1 med anledning at en motion af hr W. Croneborg hemställt, att riksdagen må hos K. M:t anhålla öm I utfärdande af en författning. hvarigenom stadgas, 1 att dede 5 i K. M:ts förnyade förordning angådci D grunderna och vilkoren lör hemmansklyfning och I jordafsöndring den 6 Augusti 1864 skall erhålla sÄ följande förändrade Uydeize: ( s f t t f j Astundar, innehafvare af hemman, att storre nidring än en tiondedel eller, då f an rörer säteri-, råoch rörssamt insockne frälsehemman, en femtedel deraf verkställda, må han sådant anmäla hos konungens befallningshafvande, som har, att, beträffande såväl tillstånd dertill. som bestämmande af afgäld a jorden, meddela utslag och dervid så förordna, att å ena sidan säkerheten för framtida hemmansräntans och ölriga skyldigheters utgörande förvaras och. å den ar udling eller ändamålsenlig skogshushållning. när sådan genom skogsmarks upplåtande under full eganderätt afses, varder befordrad; äfvensom samma utskotts utlåtande n:o 3s med hemställan, likaledes på grund at en motion af hr W. Cronelora att riksdagen måtte besluta framställning hos K. M:t om utfärdande af en författning, hvarigenom förordnas, att 86 af K. M:ts förnyade stadga om skiftesverket i riket den 9 November 1866 skall erhålla följande förändrade lydelse: 1 ! L s 1 a ja Särseh ilde delar af ett och samma hemmansl 1 i 1 n t 8 Ä 1 nummer i by böra, så vidt det utan hinder för redigt skifte i skifteslaget ske kan, intill hvarandra läggas. Eger någon i by flera hemmansnummer; då må. när egaren det begär, dithörande egor intill hvarandra utbiytas, om redigt skifte för öfrige delegare ej deraf hindras och det i öfrigt verkställas kan; men åstundar egare af särskilde besutne delar i olika hemmansnummer att erhålla lithorande egor i ett sammanhang lagde; då bör först undersöl as, om sådant kan ske utan hinder för redigt skifte mellan e delegare, och omj. läget i öfrigt t medgitvor egornes sammanläggande på sådant sätt, att de utklufue hemmansdelarne i framtiden, då ga derom kan uppstå, när helst må kunna, enligt de i denna stadga för egornes skiftande lagde grunder, undiga hemmansdelar. sskljas: i thy fall vare sådan samtillåten, dock bör skiftesmannen noga lja och i delningsbe ifningen särskildt utföra, hvad egor, både efter mätningsoch uppskattningsinnehåll, hvarje hemmansdel erhållit, jemte deras natur och eg nskap, så matt samman