Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 maj 1868, sida 5

militära förpligtelser, men icke deserterat från aktiv tjenst, att fritt återvända till hemmet. FRANKRIKE. Vv) Tyska tullparlamentets hållning har — som man kunde vänta — väckt mycket missnöje i Frankrike och ökat chauvinisternas förhoppningar. Så heter det i .France: ,,Det första ord, som föll i detta icke politiska parlament, var politiskt; det första förslag som framställdes var politiskt. Konungens af Preussen tal var återhållande trots slututtrycken, som blifvit tolkade på åtskilliga sätt; men denna återhållsamhet fattas i tullparlamentets ord och handlingar. Älderspresidenten ställer sig från början på en politisk ståndpunkt och talar om nationel enhet till deputerade, som endast sammankommit för att gifva fasthet såt tullföreningen. Derefter framställer man svårigheten med afseende på några sydtyska deputerades val, och hvad sker? Man beslutar, att förbundskanslern skall ombesörja, att valen i Wirtemberg för framtiden företagas på lagligt sätt. Alltså — grefve Bismarck skall i en sydtysk stat sutöfva en väsendtlig politisk myndighet, Teller snarare en polis-myndighet. Hvad Iskall det då blifva utaf denna stats, nemligen Wirtembergs, suveränitet? Slutligen föreslår en del parlamentsmedlemmar en adress till konungen at Preussen; sydtyskarne protestera, ty antagandet af en adress är ett politiskt steg; men de äro i minoriteten, och det är sannolikt, att adressen skall blifva antagen. På samma sätt bedömes tullparlamentet af ,,Libertä, der en artikel börjas sålunda: Tullparlamentets session har knappt blifvit öppnad, innan församlingen synes eftersträfva att törtjena all den uppmärksamhet, som Moustier egnar densamma. Den förut meddelade underrättelsen om atbrytandet utaf den diplomatiska förbindelsen mellan Frankrike och Tunis bekräftar sig. ENGLAND. Af ett af oss i går anfördt telegram erfares, att underhuset äfven antagit Gladstones tvenne sednare resolutioner; detls skall blifva intressant att se, huru Disraelis kabinett kan komma ur den iråkade klämman. I öfverhuset har irländska frågan endast en gång efter påskferierna gifvit anledning till en debatt, nemligen i mötet den 28 April. Det var lord Derby, som ) då fästade lordernas uppmärksamhet på Gladstones irländska resolutioner och specielt på den tredje, enligt hvilken drottningen skall uppmanas att afstå från kronans särskilda rättigheter i den irländska kyrkan. Den gamle Derby anföll vid detta tillfälle sin motståndare lord Russell med en häftighet, som lifligt påminde om hans yngre år. Det var lord Russells ombytlighet och ständiga fikande efter nya förslager och synpunkter, som han sökte skildra, i det han tillika till Russell sjelf framställde den sarkastiska frågan, huruvida han ännu fasthölle vid den för kort tid sedan uttalade åsigten, att en minister, som i vigtiga politiska frågor plötsligt ombytte mening, icke förtjenade något förtroende. Än vidare önskade han veta, om oppositionens taktik ginge ut på att alldeles omkringgå eller ignorera öfverhuset, enär det eljest måste synas förunderligt, att Gladstones resolutioner icke äfven blifvit inlemnade i öfverhuset. Slutligen ut-s talade han den förhoppningen, att ministe-se ren icke skulle låta vilseleda sig af whig-sa partiets operationer, utan hellre upplösa så parlamentet och appellera till landet, än! att gifva sitt samtycke till åtgärder, som se måste prisgifva Irland till religiösa stridigheter och bilda en djup klyfta mellan öfveroch underhuset. Lord Russell för-m svarade sig mot de gjorda beskyllningarne ss om ombytlighet m. im., anmärkande,, att u det endast gällde att behålla samma mål k för ögonen, enär en inkonseqvens i med-o len och ett ombyte i åsigter i underord-A nade punkter icke vore något fel. Han hade städse betraktat Irlands pacifikation som det högsta målet för sina politiska la sträfvanden och kunde derföre nu ickels: annat än lämpa sina åsigter efter medlen för detta måls vinnande efter sitt partiså mening. Hvad angick Gladstones resolutioner, skulle dessa icke inlemnas i underst huset, utan först då de med tillräcklig : majoritet gått igenom i underhuset, skulle h de blifva förelagde parlamentets begge afa delningar som lagförslag. Han hoppades sst då, att öfverhuset skulle vara patriotiskt ö nog att antaga samma lag. Efter lord kussell deltogo hertigen af Argyll, lord y. Halifax, grefve Hardwick, grefve ÅAlalmes-y bury och lord Granville i diskussionen. ÅT RUMÄNIEN, dä) Trots en mängd authentiska upplysningar om judeförföljelserna i Bakon har den ,, rumäniska regeringen haft den oblygheten oc att utsända ett nytt cirkulär, hvaruti dessa . fakta förnekas. Samtidigt berättar den si österrikiska Presoe, att en ny judeförloljelse egt rum i Bakou den 2 dennes, vi vid hvilket tillfälle flera judar skulle blifv vit dödade, de AMERIKA. de Vi hafva förut omnämnt den samman-in svärjning, som varit orsaken till mordet de af en framstående republikansk medlem af Goaoroijigqag kanctitnoaranda församling äf H3 —— O Z —9 KK AP ja HKH Ft FR st DN — — — 5 S E t— —