bestred talaren icke, men ådagalade dock med åtskilliga sifferuppgifter att antalet af tjenstemän och betjente, pr banmil räknadt, vore mindre i Sverge än i de flesta öfriga europeiska länder — ett förhållande, som äfven i lämpliga delar egde rum beträffande löneförmånerna. Etter att hafva kt visa behöfligheten af distriktchefstjensterna samt ombudsmanna-, arkitekt-m. fl. befattningar, hvilkas nödvändighet blifvit af åtskilliga föregående talare bestridd, ställde talaren till kammaren den uppmaningen att ej alltför obetingadt antaga, hvad statsutskottet i den föredragna punkten hemställt. Hr Hedlund framställde icke något yrkande, men trodde ej att genom den ifrågasatta sammanslagningen några nämnvärda besparingar skulle kunna uppstå, hvaremot talaren icke ville bestrida möjligheten att göra sådana genom inskränkningar i de till trafikstaten hörande tjenstemäns löner och antal; det kunde nemligen måhända med något fog påstås, att trafikkostnaderna hos oss vore i vissa afseenden för dyra, men å andra sidan måste det erkännas att våra jernvägar vore bland de bäst trafikerade i verlden. Hrr Stråle, Jöns Pährsson och Grafström instämde i hr Keys yrkande. Hr Björck komplimenterade, till svar å det klander åtskilliga talare i detta afseende uttalat, regeringen för dess val af ledamöter i den komite, som utsetts för granskning af de utaf trafiketyrelsen i ämnet orda framställningar, hvilka legat till grund för Kongl. Maj:ts proposition angående jernvägstrafikens stater. Dessa ledamöter vore enligt talarens åsigt de mest sakkunige inom landet och hade vid sitt arbete egnat myeken uppmärksamhet åt våra nationella förhållanden. Talaren hade likväl önskat att i komitten äfven blifvit insatt någon person, hvilken egt insigt i hithörande förhållanden i utlandet. Talaren erkände omöjligheten för statsutskottet att bedöma jernvägstrafikstyrelsernas göromål, men ansåg det än svårare att ha yttrat sig i afseende på den större eller mindre behöfligheten af de assistentbefattningar, hvilka af en eller annan talare föreslagits att indragas. Likaledes erkände talaren att utskottet, oaktadt alla bemödanden, icke lyckats åvägabringa några synnerliga förändringar i hvad Kongl. Maj:t i förevarande fråga föreslagit. Hvad talaren likväl specielt ogillade var provisionssystemet, i hvilket afseende han mot hvad utskottet i ämnet föreslagit, afgifvit en reservation, för hvars lydelse vi här nedan redogöra. Talaren slutade med att yrka bifall till punkten i sin helhet. Hrr Hierta och C. A. Larsson yttrade sig i enahanda syftning. Deremot yrkade hrr Ridderstad och Ocklind afslag å hvad utskottet i samma punkt hemställt. Efter slutad diskussion bifölls utan votering samma punkts mom. a), rörande sammanslagningen af de begge jernvägsstyrelserna. Beträffande mom. b) godkändes hr Keys nyssnämnda förslag efter votering med 89 röster mot 58, hvilka röstade för bifall till utskottets hemställan. Denna votering föregicks af omröstning om kontraproposition, dertill med 103 röster mot 41, som afgåfvos för afslag å momentet, efvanberörda förslag antogs. Vidkommande öfriga af utskottets gjorda hemställanden, biföllos de, med vissa i följd af ofvanstäende beslut nödiga redaktionsförändringar, med undantag af hvad utskottet föreslagit dels med afseende Å beloppen at de fasta arvodena, hvilka väl beviljades, men endast för år 1869, dels rörande provisioner åt styrelsens hufvudkassör, uppbördskassör m. fl. tjenstemän, i hvilket afseende antogs följande af hr Björck afgifna reservation: Felräknings-penningar, anmärkningsprocent eller premier tillkomma: a) kassörer samt trafikoch telegrafstationernas uppbördspersonal, felräkningspenningar till bestämda belopp, som af styrelsen fastställas; b) kontrollörer och kontorsskrifvare vid kontrollkontoret 10 procent å hvarje i stationernas räkenskaper af dem anmärkt och till återbetalning eller redovisning faststäldt belopp; egande styrelsen, med afseende å det anmärkta felets beskaffenhet, bestämma om anmärkningsprocenten skall i sin helhet eller endast till en del af den felande betalas; c) lokomotivförare, eldare och vagnssmörjare samt annan betjening, till följd af hvars hushällning med materialier eller genom hvars nit och ärbetsamhet väsendtliga besparingar af utgifter ästadkommits, premier enligt särskilda, af styrelsen fastställda bestämmelser. Härefter föredrogos och godkändes utan diskussion: statsutskottets memorial n:o 93, deruti, med anledning af riksdagens fattade beslut, att de framsent till postverket inflytande assuransafgifter icke komma att tilläggas postassuransfonden, föreslås ett för postassuransfondens bibehållande vid,dess nuvarande belopp erforderligt stadgande; lagutskottets utlåtande n:o 34, tillstyrkande K. M:ts proposition angående det franska måttoch vigtsystemets införande i Sverge för medicinskt bruk; samt n:o 35, deri hemställes att riksdagen för sin del ville besluta en författning, hvarigenom, med indring af k. förordningen om särskilda sammankomster för andaktsöfning den 26 Okt. 1858, måtte stadgas: Medlemmar af evangeliskt-lutherska kyrkan vare ej förment att sammankomma till gemensamma andaktsöfningar utan vederbörande preterskaps omedelbara ledning; dock må sådan samnankomst å tid, då allmän gudstjenst i församingen förrättas, ej ega rum så nära det ställe, ler gudstjensten hålles, att denna eller ordningen lervid störes. Ej heller må vid religionsöfning, som ej är att hänföra till enskild husandakt, tillräde vägras törsamlingens presterskap, medlem af less kyrkoråd eller den offentliga myndigheten i rten, hvilken sistnämnda myndighet, i händelse if inträffad olaglighet eller oordning, eger att, der å nödigt anses, sammankomsten upplösa. Uppräder någon, som ej är prest eller enligt kyrkoagen berättigad att offentligen predika, vid dylik ammankomst såsom lärare med andliga föredrag, om anses leda till söndring i kyrkligt hänseende ller förakt för den allmänna gudstjensten, eller ljest till undergräfvande af religionens helgd, ankomme på kyrkorådet att honom förbjuda att i serörda egenskap inom församlingen vidare uppräda. Hvar, som underlåter att ställa sig till efterrätelse kyrkoråds förbud mot utöfvande af lärarererksamhet, böte från och med femtio till och med rehundra rdr. (D.-B.) F— PFTRIULUS.