ide under 1863 års uppror af insurgenutföll så, att prosten lektor F. Gihl erhöll de flesta rösterna. — Malmö. Vid navigationsskolan utexaminerades den 30 April och 1 Maj 23 sjökaptener och styrmän. a UTRIKES. FRANKRIKE. Prohibitionisterna synas icke sjelfva hafva någon förhoppning om, att deras agitationer mot förnyandet af handelsfördraget med England skola lyckas. En själsfrände till agitatorerna, den ultramontane, Mondel, yttrar till och med, att, ehuru nämnde fördrag och hela frihandeln är en stor olycka, det likväl icke nu kan förändras it utan de svåraste förvecklingar; ,,regeringen ) sjelf får bära ansvaret för sin kor synthot. Journal des Debats, som naturligtvis är frihetsvän, yttrar: ,,Prohibitionisternas sörberedelser att förhindra förnyandet af det engelska handelsfördraget göra oss föga bekymmer, ty ehuru handelsfriheten hos oss är den minst populära friheten, så ärovi likväl öfvertygade, att den skall öfverlefva den storm, som dess gamla motståändare nu förbereda. Först den 11 dennes börjar debatten öfver den af Prolihjtionsterna inlemnade petitionen, enär de ministrar, som skola deltaga i densamma, äro till dess sysselsatta i senaten med diskussionen om den nya presslagen. . Den fromma , Monde framhåller för sina läsare den vigtiga betydelsen af de befästningar, som Preussen låter uppföra vid Trier och Saarbriicken, och framhäller det inflytande, som de särskilda vid dessa platser sig korsande jernbanor skulle kunna utöfva på militäroperationer. Äfven uppskrämmer , Monde sina läsare för ide, väldiga rustningar, som Preussen förehar. p Från Paris skrifves den 1 dennes: ,,Sedan utrikesministern gifvit franske konsuln ; i Tunis befallning att afbryta förbindelserna med beyen, talar man om det sörestående afsändandet af franska krigsskepp till Tunis. Frågan gäller liqvid af förfallna räntor å ett i Frankrike afslutadt och uteslutande der upptaget lån. ENGLAND. Af gårdagens telegram finner man, att s en på sitt sätt ganska allvarsam ministeri i s kris blifvit föranledd af omröstningen i: underhuset angående den första af Gladstones resolutioner i irländska kyrkofrågan. Att Disraeli icke genast afgått efter de I tydliga önskningar derom, som af Gladt stone, Bright och Lowe uttalats, beror på i den svårighet, som premierministern har I att skilja sig vid sin idol — makten, Länge I torde likväl icke, i ett så konstitutionelt i land som England, ett så onaturligt förI hållande mellan regeringen och representationen hunna fortfara. Sedan den 1 Maj 1851 hafva icke mindre än 1,832,000 personer utvandrat, Under året 1867 var likväl antalet utvandrare (81.724) 19,527 mindre, än året förut. Den 28 April ankom prins Adalbert af i Preussen till Osborne, mottogs der af prins Kristan af Slesvig-Holstein och generalmajor Seymour samt aflade genast derefter ett besök hos drottningen. Den 30 April I på morgonen begaf sig prins Adalbert, i sällskap med amiral Pasley, på jakten Enchantress till Spithead och tog de der för ankar liggande krigsskeppen i ögonsigte, På återresan besåg prinsen en liten utställning af alla i engelska flottan befintliga gevär och skott, sedan han förut varit; på tornskeppet Royal Sovereign samt beij sett varfven och verkstäderna. Den 1 d:s besåg prinsen den vid Portland liggande kanalflottan. RYSSLAND. I en genast efter återkomsten från Petersburg utfärdad dagorder till trupperna i Warschau-militärdistriktet meddelar stäthållaren i f. d. konungariket Polen, gene-. ralfältmarskalken grefve Berg, att han ånyo återtagit öfverbefälet öfver desamma. Han har äfven återtagit högsta ledningen af civilförvaltningen, och härigenom ha de i under hans tre månaders frånvaro utspridda ryktena om hans ersättande afsj en annan person blifvit faktiskt vederlagda. Ännu fortfara förläningar af stadsdomä; ner i Polen tll ryska generaler och civik! embetsman. Alla städer och byar i Polen hafva nyligen blifvit ålagda utomordentliga kontributioner, hvilka äro bestämda att ersätta terna från de offentliga kassorna tagna summor, j Dagens post, FRANKRIKE. En korrespondent från Paris till, Independance belge berättar, att kejsar Napoleon efter besöket i Orleans skall begifva sig till Rouen och derifrån sannolikt till Havre för att öfyeryara en internationc. maritim utsti lhing. Ån vidare berättas, att municipalrauvv Boulogne aumodat kejsaren att närvara vid invigningen af en dervarande docka, en beg ran, som väl knappast kommer att afslå Med anledning deraf, att det varit mycket ; tal om, att kejsaren skulle i Orleans hålla ett krigiskt tal, yttrar korrespondenten: Det är mycket osannolikt, att kejsar Napoleon skall hålla något krigiskt tal i Orleans midt under maritima och kommerciella festligheter och internationella t utställningar. MIREHRmA