Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 maj 1868, sida 2

Dagens post. AFRIKA. Det föreligger nu — visserligen änn endast i telegram — utförligare medde landen om de sednaste tilldragelserna p krigsskådeplatsen i Abyssinien, hvaraf ma kan bilda sig en nägorlunda tydlig före ställning om sakernas gång. Under d första dagarne af April, då den första en gelska brigaden ännu stod 10 eng. mi från Dschidda, hade generalen för afsig att koncentrera sig på venstra strande af floden, samt att begagna mellantide: för iståndsättande af den utaf konun; Theodor anlagda vägen. Ett bref frå Rassam underrättade Napier, att konun gen hade för plan att skyndsamt mar echera fram och anfalla de engelska trup perna. Oförtöfvadt — som det synes der 7 April — öfvergick Napier floden oct uppslog sitt hufvudqvarter mellan Dschidd: och Beschilo på högslätten Talanta. Trupperna marscherade på Theodors väg, som var 30 fot bred, men på åtskilliga ställer så dålig, alt många lastdjur störtade och dogo. Sedan han företagit en rekognoscering mot Magdala, ryckte Napier dager derefter fram till Beschilo. En annan rekognoscering upplyste, att fästningen var bestyckad med 28 kanoner och syntes ointaglig. Men generalen lät icke afskräcka sig af skenet och förberedde allt till storm — stegar, raketer och kanoner. Först uppmanade han konung Theodor att gifva sig på nåd och onåd; det kom emellertid intet svar, och de engelska trupperna ryckte närmare Magdala. Då första brigaden öfverskridit Beschilo, såg man fienden i Magdalas front i starka positioner och gjorde sig färdig till anfall. Men Theodor förekom engelsmännen. Långfredagen den 10 April öppnade han sjelf striden, i det han anföll nämnde engelska brigad. Med stor förlust blef han tillbakaslagen, och det skulle gått honom än värre, om icke mörkret hindrat försöljandet. Sedan Theodor derefter sändt alla de 60 europåer, som befunno sig i hans våld, till engelska lägret, men afslagit att gifva sig på nåd och onåd, ryckte de engelska trupperna den 13 April fram mot fästningen. Stormningen lättades betydligt genom den modlöshet, som gripit Theodors arme. Utanverket Islamgia gaf sig utan svärdslag. Från hufvudfästningen Amba gjorde emellertid Theodor motstånd och lät framköra fem kanoner utanför fästningsporten. Engelsmännen besvarade elden med sina Armstrongkanoner och raketbatterier. Bombardementet räckte i tre timmar, hvarefter Napier gaf order att storma. Konungen edde i egen person försvaret; men hans olk synes genast ha bortkastat gevären, lå de hörde kulorna från kammarladdtinngsgevären susa om öronen. Engelsmänens förlust var nu — likasom i striden tansör Magdala — af ringa betydelse, nligt några berättelser endast 10 sårade. Jeremot hade fienden 68 döda och 200 årade. Då de engelska trupperna inrängde i fästningen, funno de Theodor iggande död med ett skott genom hufvulet. Den eröfrade fästningen erbjöd en ild af barbarisk prakt. Fyra guldkroner, 0,000 dollars, 1,000 silfverpjeser, juveler, evär, 10,000 sköldar, 10,000 spjut och 3 kanoner blefvo tagna. Sir Napier gaf enast order till återmarsch, och de beriade fångarne anträdde den 15 April väen till kusten.