utgående med 4,650,060 rdr. I hufvudvotering beviljades äfven sistberörda anslagssumma med 99 röster mot 67, hvilka röstade för bifall till utskottets hemställan. Genom votering med 94 röster mot 49 godkändes äfven hvad hr Mannerskantz föreslagit angående sättet och tiden 101 denna summas utgående. — Rörande utskottets afstyrkande hemställan i anledning af en utaf hr L. Nordenfelt väckt motion om 15,000 rdrs anslag för verkställande af en utredning om hvilket inflytande en jernväg, utgående från jernvägen mellan Örebro och Köping till sjön Siljan och Falun, dels snart efter dess fullbordande, dels ock i framtiden kan antagas utöfva på nettoinkomsten af statens jernvägstrafik och på landets metalltillverkning och näringsförhållanden i allmänhet, äfvensom om hvilken ränta på byggnadskostnaden en sådan jernväg kan antagas lemna, uppstod en kort diskussion, föranledd af hr Harald Ericssons yrkande på bifall till motionen. Efter votering afslogs dock densamma med 61 röster mot 28. Eftermiddagens sammanträde afslutades först närmare midnatt. Frågan om upptagande af statslån förevar i törgår eftermiddag inom första kammaren och föranledde till en flera timmars öfverläggning, som slutade först vid midnatt. I första punkten af sitt memorial n:o 88 föreslår statsutskottets, att, för fyllande af innevarande och nästkommande års statsbrist, Riksdagen ville uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att genom upplåning mot statsobligationer, som företrädesvis böra vara fonderade, anskaffa en summa af högst 18 millioner rdr. Hr Hasselrot, frih. Beckfriis och frih. Stjernblad ansågo det vara bäst att på en gång upplåna 24 millioner, enär derigenom det sistl. år upptagna temporära lånet utan nya skatter skulle kunna betalas. Särskildt ansåg den sistnämnde talaren, att obligationerna uteslutande borde vara fonderade. Frih. Tersmeden önskade att lånet skulle bestämmas till 21 millioner rår i stället för 18. Grefve C. G. Mörner, frih. Funck och frih. Silfverschöld trodde att riksgäldskontoret ganska väl kunde reda sig med den af utskottet föreslagna lånesumman, isynnerhet som utskottets beräkning af statsinkomsterna under nästkommande år ej vore för högt tilltagen, utan snarare tvärtom. Statsverkets ställning skulle, hoppades dessa talare, vid 1869 års slut ej heller vara sämre, än att det i fjol upptagna lånet skulle på bestämda tider kunna lidvideras utan nya skatter eller lån. Lånade man dessutom för mycket, så kunde det slutligen hända, att räntorna och annuiteterna å dessa lån ej kunde liqvideras på annat sätt, än medelst nya lån eller genom att pålägga nya skatter, någonting som borde undvikas. Statsrådet frih. af Ugglas erinrade att skillnaden mellan statsinkomsterna enligt utskottets förslag och enligt K. M:ts proposition om statsverkets tillstånd och behot hade sin grund deruti att utskottet ansett åtskilliga inkomster ej komma att infiyta, som K. M:t deremot antagit. Regeringen har dock, enligt hvad tal. sökte att visa, ej haft någon anledning att på förhand antaga det statsbristen skulle uppgå till det af statsutskottet beräknade belopp. I afseende på sättet för lånets upptagande trodde tal. att det ej kunde för närvarande inom landet erhållas, utan endast på den utländska penningemarknaden. Utskottet hade, anmärkte tal. slutligen, ej bland inkomsterna för år 1869 beräknat allmänna bevillningen för samma år. Emot en konvertering af det i fjol upptagna 6-millioners-lånet hade tal. intet att erinra, såvida nemligen det blefve föreskrifvet att af det lån, som nu kommer att upptagas, tt belopp af 6 mill. ovilkorligen skulle för detta udamål användas. Grefve Hen. Hamilton ansåg det vara bäst att ej upplåna mera, än som nödändigt behöfdes. Häruti instämde äfven frih. A. C. Raab. Frih. Bildt fann deremot i likhet med hr Tornerhjelm just uti osäkerheten att staten skulle framdeles få stort öfverskott i inkomster, att det i fjol upptagna lånet kunde af detta betalas, ett skäl att nu genast låna så mycket att ifrågavarande temporära lån skulle kunna tagas in i detsamma. Det lån man nu ville upptaga borde för öfrigt uteslutande upptagas i fonderade obligationer. Bestämdes det till 24 millioner, skulle ock möjligen uppkommande öfverskott i statsinkomster kunna användas till fortsättande af den nordvestra stambanan. Grefve J. O. Mörner ansåg statens rättighet att taga lån grunda sig endast på dess behof, dess vilja att göra lån; orsakerna till detta behof måtte nu vara hvilka som helst. Behofvet uppginge för närvarande ej till mera än 18 millioner. Man borde derföre ej heller låna mera. Staten borde likaväl som den enskilde endast i nödfall betala sina skulder genom att upptaga nya lån. Att reglera statens affärer genom nya sväfvande lån vore ej att rekommendera. Frih. Sprengtporten önskade att det af utskottet föreslagna lånebeloppet måtte upptagas inom landet. Hr Wallenberg instämde med de talare, som yrkat bifall till utskottets förslag. Lånades mera än 18 millioner, kunde lånet med allt skäl benämnas blandadt; det blefve då ej endast upptaget för att ersätta hvad riksgäldskontoret af sina inkomster utgifvit för jernvägsbyggnader, utan äfven tör att bestrida statens ordinarie utgifter. Fullmäktige borde för öfrigt, just för att befordra uppkomsten af ett inhemskt lånesystem, få upptaga lånet dels fonderadt, dels icke, efter hvad fullmäktige ansågo lämpligast. Punkten blef slutligen bifallen med 50 röster mot 47. Minoriteten ville bifalla det af frih. Stjernblad framställda förslaget. Öfrige här ej nämnda punkter ogillades utan öfverläggning. Utskottens verksamhet. Sammansatta statsoch lagutskottet har afgifvit följande förslag till ansvarighetslag för riksdagens fullmäktige i riksgäldskontoret: 1. Ötverträder eller eftersätter fullmäktig de pligter, honom i sådan egenskap åligga enligt riets grundlagar, det för riksgäldskontoret gällande reglemente eller de särskilda föreskrifter, riksdagen meddelat, eller förbryter han sig eljest i utöfningen af sin befattning, straffes derför så, som i allmän lag om brott af embetsmän för hvarje fall stadgadt är; svare ock till skadestånd. 2. Riksdagen eller dess revisorer ege förordna om åtal för förbrytelse, som i S 1 sagd är. Det åtal skall af riksdagens justitieombudsman anställas. Yppas anledning till sådant åtal under tid, då riksdag eller dess revisorer icke äro församlade, ege ock då justitieombudsmannen att utan särskildt förordnande det åtal väcka. Fullmäktig, som varder under åtal stäld, afhålle sig från utöfningen af sin befattning, intilldess målet blifvit genom laga kraft egande utslag afgjordt. 3. K. M:ts och rikets Svea hofrätt vare laga domstol att åtal enligt denna lag upptaga och af