Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 april 1868, sida 3

SbIgAnde. MIdI. Upland noterades 1 1277, d. Ur det nyligen utkomna Sammandraget af femärsberättelserna för 1861—1865, meddelar Stockholms Dagblad följande uppgifter angående Landstingens verksamhet 1863—1865: Under här ifrågavarande femårsperiod har genom utfärdandet af Eders K. M:ts förordning den 21 Mars 1862 om landsting ett nytt slag af kommunala finanser uppstått, eller länskommunens. Med begagnande af dels de särskilda länsberättelserna, af hvilka åtskilliga i tabellen N:o 12 (kronouppbörd) innehålla upplysning om debiterade landstingsmedels storlek, och dels, samt förnämligast, landstingens tryckta protokoller, har statistiska centralbyrån sökt att åstadkomma en öfversigt öfver beloppet af den särskilda landstingsskatten under åren 1863—1865, sådan densamma blifvit antingen af de samma år församlade landstingen beräknad, eller, i enlighet med de af dessa års landsting bestämda uttaxeringsgrunder, debiterad, och utgjorde denna skatt: i Upsala län (1868) . . . . . rdr 2.,141: 12 i Södermanlands d:o (1864) . . . . 2.241: 62 i Östergötlands d:o (1863—1865) . . 8,525: 29 i Jönköpings d:o (1863) ..... 3,803: 22 i Kronobergs d:o (1863).... 2,650: — i Kalmar d:o (1863, 1865) . . . . 5,698: 10 i Gotlands d:o (1863—1865). . 879907: 80 i Kristianstads d:o (1863, 1865) . . 10.872: 23 i Malmöhus d:o (1863—1865) . . . 112,903: 50 i Hallands d:o (1863—1865) . . . . 7,883: 53 i Göteborgs d:o (1863—1865) . . . 31,919: 79 i Elfsborgs d:o (1863—1865) . . . 27,596: 36 i Skaraborgs d:o (1865) . . . 5,000: — i Vestmanlands d:o (1863) . . . . 1,902: 04 i Kopparbergs d:o (1863) . . .. 1, 461: 21 i Gefleborgs d:o (1863-—1865) .. . 32,869: 50 i Vesternorrlands d:o (1863—1865) 12,964: 10 i Jemtlands d:o (1863—1865) . . . 28,942: 67 i Vesterbottens d:o (1863—1865) . . 16,896: 27 i Norrbottens d:o (1863 —1865). .. 8,813: 35 Summa rmt rdr 340, OSI: 70. Inom Stockholms, Blekinge, Vermlands och Orebro län har ingen särskild landstingsskatt blifvit under perioden beslutad. I de flesta län har väl denna skatt, i öfverensstämmelse med 5 47 i kgl. förordningen om landsting, blifvit bestämd att utgå i förhållande till bevillningen enligt artikeln 2 bevillningsstadgan, ehuru efter olika belopp för jordbrukssamt annan fastighet och för andra beskattningsföremål, oftast, i enlighet med de i kongl. kungörelsen den 15 September 1865 angifna grunder för fyrktalsberäkning, efter proportionen af dubbelt för jordbruksfastighet mot för annan fastighet samt inkomst af kapital eller arbete. Så vidt af landstingens tryckta förhandlingar kunnat inhemtas, har under perioden dylik, efter bevillningsgrund utgående, beskattning blifvit bestämd högst i Elfsborgs län, eller år 1865 till 30 öre på bevillningsriksdalern för jordbruksfastighet och 15 öre för annat beskattningsföremål, om man fränser från den del af Göteborgs läns år 1865 bestämda landstingsskatt, som blifvit med 40 öre på hvarje bevillningsriksdaler af ensamt jordbruksfastighet uttaxerad i och för ersättning af hagelskada i länet, lägst i Östergötlands län år 1864 med 1 öre på bevillningsriksdalern i allmänhet. Men å andra sidan torde ej böra lemnas oanmärkt, att hela det för Malmöhus län i föregående öfversigt upptagna belopp icke blifvit uttaxeradt i förhållande till länsinnevånarnes bevillning till staten, utan såsom kapitationsskatt blifvit med 25 öre ålagdt hvarje mantalsskrifven skattskyldig person, hvilket beskattningssätt kgl. förordningen om landsting ej omnämner, att i det för Gefleborgs län uppgifna beloppet likaledes ingår en kapitationsskatt, utgörande för alla tre åren 9,000 rdr och bestämd att utgå med 5 öre för hvarje mantalsskrifven person, samt att i summan för Jemtlands län ej blifvit medräknade 47,508 rdr 41 öre, som efter skatt uttaxerats å jorden, och som varit af beskaffenhet att kunna hänföras till sådana afgifter och onera, hvllka enligt allmänna lagar och författningar åligga jorden, fastän till följd af det jemtländska landstingets tillvaro redan före utfärdandet af den kongl. förordningen den 21 Mars 1862 man i denna provins med afseende å vissa allmänna skattebördor redan hunnit genomföra omregleringar, som i viss mån ännu utgöra önskningsmål i åtskilliga andra landskap. Så t. ex. har fördelningen at vägunderhållet i Jemtland sålunda ordnats, att der inom tingslaget, i förhållande till detsammas skattetal, för stor väglängd finnes att underhålla, öfverskottet på entreprenad underhålles för länets gemensamma räkning, hvaremot der ett tingslag inom sina gränser har mindre väglängd, än på detsammas skattetal belöper, ersättning för bristen uttaxeras i tingslaget, samt att, hvad derutöfver för nämnde entreprenadunderhåll erfordras, efter skattetal på hela provinsen utdebiteras. Underhållet af broar och färjeställen är i Jemtland på samma sätt äfven af ålder en landskapets gemensamma angelägenhet. Sammanlägges denna uttaxering med den för Jemtland der förut omnämnda, blifver totalbeloppet af den utaf Jemtlands landsting beslutade skatt under de tre åren icke mindre än 76,451 rdr 8 öre. Ehuruväl, såsom synes af den meddelade redogörelsen för landstingsskatten, den genom landstingens inrättande länens innevånare under åren 1863—1865 tillskyndade nya beskattning i några län varit jemförelsevis ganska betydlig, har den dock i de flesta fall varit af ringa belopp, hvartill orsaken är att söka dels i många landstings, i länsberättelserna vitserdade, varsamhet att tillämpa den åt dem beviljade beskattningsrätt, och dels i den genom Kongl. Maj:ts förordning den 18 December 1863, angående vilkoren för försäljning af bränvin och andra brända eller destillerade spirituösa drycker, landstingen från och med år 1864 tillerkända rättighet att uppbära en femtedel af de för nämnda försäljning inflytande afgifter. Det har förut i detta sammandrag visats, att landstingens andel af minuteringsoch utskänkningsafgifterna ensamt för år 1865 uppgått till 222,922 rdr 60 öre, likvål utan afdrag af uppbördskostnad och afkortning, så att man torde kunna antaga, att för båda åren 1864 och 1865 tillsammans af berörda afgifter i rundt tal omkring 400,000 rdr tillkommit landstingen. Genom kongl. cirkulärbrefvet den 21 Oktober 1864 hafva äfven de i länen befintliga jagtkassor blifvit öfverlemnade till landstingen. Å öfrigt hafva några läns landsting upptagit större eller mindre lån. Summan landstingsskatt för perioden, rår 340,081,70, fördelad mellan de särskilda åren, ut