Den 20 dennes har kejserlige prinsen återvändt från sir resa till Cherbourg. Moniteur inrehåller åtskilliga utnämningar till prefekter. Bland de nyutnämnde finner man den bekante redaktören för ,,Constitutionnel, Limayrac, som blifvit prefekt i Lot. Som blifvande hufvudredaktör för sistnämnde tidning omtalas Baudrillart, måg till de Sacy och bekant för sina liberala åsigter. ENGLAND. Prinsen af Wales blef i dag åtta dagar sedan med mycken pomp och ståt upptaIgen i den irländska S:t Patriksorden. Beskrifningen öfver det vidlyftiga ceremonieslet fyller omkring 5 spalter i ,Times. ordens stormästare, markis Abercorn, insstallerade prinsen, som vid detta tillfälle bar Georg IV:s svärd. Prinsessan af Wales öfvervar högtidligheten. Om aftonen var en lysande bankett i Patriks-hall, vid hvilken alla Patriksriddare mötte i galadrägt. Lordstäthållaren föreslog prinsens och prinsessans skål och yttrade med afseende på den sistnämnda: ,, Man skulle tro att chevaleriets dagar voro förbi, om en församling af riddare icke vid detta tillfälle bragte sin djupaste hyllning åt den ädla och höga dame, vår kunglige gästs gemål, som för första gången hesöIker Irlands kust. Det är ingen man, värd att kallas irländare — vare sig den högste pär eller den allrafattigaste backstugusittare — som icke känt, att närvaron af denna dame är som en solstråle, lysande öfver Irlands horisont. Dessa ord mottogos med långa uthållande bifallsrop. Prinsen har lofvat att till hösten ånyo besöka Irland, för att deltaga i det högtidliga öppnandet af dockan i Belfast. UNGERN. ( Om polackerna i sin nuvarande nöd och bedröfvelse skola kunna erhålla en tröst soch uppmuntran, som kan gifva dem hopp som bättre dagar, så böra de söka den i sen utveckling, som ungerska konungarisket haft under de sednaste åren. Det är sjju i år just 20 år, sedan magyarerna uppsreste sig mot det konungahus, som i århunI draden svikit sina förnyade löften till dem, trots all deras trohet mot och alla deras förtjenster om kejsaredömet. De dretvos still detta, emedan de voro trötta af den släånga parlamentariska striden mot en listig minister, hvilkens förnämsta konst var att draga ut på tiden — urder grundsatsen: ,apres nous le deluget — och som, genom att gifva efter i smäsaker, frigjorde sig från den påtryckning, som ville aftvinga honom större medgifvanden, unsder det han böll rikets särskilda nationaliteter från, ja mot hvarandra, följande det romerska valspråket: , Divide et impera. I början sökte magyarerna endast att genom en ny författning försäkra sig mot österrikiska öfvergrepp, men då det småningom blef tydligt, att det kejserliga huset i Wien endast hade till plan att draga ut på tiden, intilldess frihetsbegäret blifI vit kufvadt annorstädes, samt att det spelade under täcke med kroaternas ledare, Jellachich, hvilken officielt omtalades som upprorsmakare, — så förklarade magyarerna konungahuset för afsatt och sitt land för en fristat. Men — trots lysande tapperhet och många segrar öfver den österrikiska armåen, misslyckades uppresningen, och Ungern blef till slut genom ryskt understöd kufvadt, enär kejsar Nikolaus icke var nöjd med att endast vara Polens bödel, utan äfven ansåg för en ära att vara Ungerns. Och då blef magyarernas gamla, 1900:åriga rike utstruket från staternas antal, likasom Polen ett halft århundrade! förut. Frans Josef, som icke uppfyllt de i författningen bestämda formerna, som icke blifvit krönt med den helige Stefans krona, och som således alldeles icke var laglig konung i Ungern, tog detta land i besittning, hängde eller landsförviste dess bästa män, uppfyllde det med tyska eller slaviska soldater, under det magyarerna blefvo skickade till Italien för att göra polistjenst, införde österrikisk lagstiftning, insatte en mängd tyska embetsmän, som icke ens kände landets språk, och delade riket i fem stora delar med ståthållare, som voro i omedelbart beroende af regeringen i Wien, under det alla egentligen ungerska regeringsmyndigheter och lagar aflägsnades. Ja, icke nog härmed, man sökte tilll och med att i Europa utsprida den lögnen, att magyarerna endast vore en liten minoritet af konungarikets befolkning. Nen det var endast få år, som österrikiska regeringen kunde njuta af sin seger. Kriget i Italien rubbade förhållandena, ! och samtidigt dermed, att denna regering i de vestra länderna sökte försona sinnesstämningen hos folket först genom enskilda, stora reformer och eftergifter för tidsandan (näringsfrihet och judarnes lika berättix gande), sedan genom löftet om en konstitutionell, om än konservativ helstatsförfattning, måste regeringen äfven i Ungern göra den ena eftergiften efter den andra Så måste den återupprätta den särskilda regeringen i Buda och den egendomliga komitatsförfattningen, upphäfva landcts förenänmde indelning i fem ståthållareskap, aflägsna sina tyska embetsmän, återkalla den oktrojerade lagstiftningen, 0. s. v. Men allt detta var icke nog för magyarerne, ty hufvudsaken var icke medgifven, nemligen återgifvandet af den frihet, som var godvilligt beviljad af kejsaren, i Mars 1848, återupprättandet af Ungerns särskilda författning och ministör samt kejsarens kröning i Pesth med Stefanskronan, hvarförutan han iche rättsligen var Ungerns konung. Mot detta stredo icke allenast tyskarne-i kejsardömets vestra del, hvilka endast ville hafva en helstat, för att på parlamentarisk väg erhålla herraväldet öfver hela riket, utan äfven kejsarhuset sjelft. Derföre spelade det under täcke med kroaterna, och för att håna magyarerna lät det Transsylvaniens landtdag — vald efter en ny vallag, som gaf tyskarne och rumänerna majoriteten — besluta en anslutning till riksrådet, under det Ungerns riksdag hemsändes, emedan den icke ville falla till fota. Det behöfdes ett nytt nederlag 401 1. den habsburgska ege-sinnigheten, och slaget vid Saäåoma jde den. Nu ändrades förhållandena: en egen ungersk minister blef återupprättad, 1848 års författning blef åter gällande, konungen blef krönt i Pesth, och som en förmedling mellan den rena personalunionen från 198498 ach 4a. AAU— i