Tiden hade nu framskridit till närmare kl. 3 e. m., och då 20 talare ytterligare anmält sig, biföll kammaren med nöje talmannens proposition, att man nu måtte åtskiljas, för att åter sammanträda om tre timmar. I aftonens plenum talade hrr Siljeström, Ridderstad, Blanche, John Ericson m. fl. till förmån för den rena demokratiska principen, hvilken åter bekämpades af hrr Åstrand — som sjöng ut mot ,fantasterne af hjertats lust — Rylander, v. Troil, Ahlgren, Sjöberg, m. fl. Hr Björck var hufvudsakligen af det skäl emot den lika rösträtten, att den ej vore förenlig med den progressiva beskattningen, för hyilken iakn nitälskade. Andteligen voro, omkring kl. 9, öfverläggningarne slutade, dch voteringen börjades. Nu skulle styrkan af kammarens rent demokratiska tendenser pröfvas, och man undrade öfver huru många röster de skulle visa sig ega, när den slutna röstsedeln lemnade åt hvar och en frihet att göra sin mening gällande. ,,De tå på sin höjd 40 räster — gissades det. Resultatet visade 129 röster för utskottets mening mot 36. Detta är alltså den svaga minoritet, som andra kammaren hyser i sitt sköte, när det gäller de rent demokratiska grundsatsernas tillämpning på de kommunala förhållandena, oaktadt denna sida egde vältaliga mäålsmän och oaktadt pressen inom hufvudstaden derför ifrat. Det är en hy Lugervisning för denna press, som borde lära densamma åtminstone att yttra sig med hofsamhet. Dess peremptoriska domslut, förmaningar och hotelser göra tydligen på riksdagen intet intryck, hvaremot denna skulle helt visst vara mången gång ganska tacksam för goda utredningar af föreliggande frågor, till vägledning för omdömet. Något sådant läser man tyvärr blott alltför sällan i våra blad; men då det förekommer, fäster man sig alltid mycket dervid och frågar hvarandra: ,har du läst den eller den artikeln? I ett följande moment hade utskottet afstyrkt bifall till de motioner, som fordrat lika rösträtt vid val till kommunala befattningar, dervid hr Jöns Pährsson påyrkade bifall till den lika rösträtten. Vid voteringen segrade dock utskottets mening med 96 röster mot 43. Utskottet hade också, såsom man känner, afstyrkt den graderade röstskalan. — Denna mening bekämpades i ett längre föredrag af hr Ribbing, som upprepade och utvecklade hvad han anfört i sin reservation. — Äfven hr Gumaelius försvarade den graderade skalan, åberopande derunder den meningsyttring, som blifvit uttalad och till tal:n öfversänd från ett i Örebro hållet möte. — Hr Hedlund trodde också, att det var på den graderade skalans basis, som en uppgörelse i detta hänseende kunde träffas. Ville ej tvista med utskottet om det principiella i saken, ehuru hr Ribbing visat, att den graderade rösträtten kan äfven ur denna synpunkt försvaras. I statslifvet finge man ej alltid besluta efter absoluta principer, om också dessa borde uppsättas såsom mål. Här spelade det konventionella — eller billighetsgrundsatsen — en betydande roll. Graderad rösträtt funnes också inom ganska många rent industriella bolag. Ville antaga utskottets resultat, såsom egande den enda utsigten att varda af första kammaren antaget; men ogillade utskottets nu anförda motiver. Utskottets mening blef dock af kammaren godkänd utan votering. Tiden hade nu lidit till omkring half 11 på aftonen, och kammaren åtskiljdes, för att fortsätta öfverläggningarne i dag kl. 6 e. m. Antagligen blir utskottets förslag, åtminstone hvad rösträtten i städerna angår, af andra kammaren bifallet, och dermed vore ett icke obetydligt steg taget till förminskande af den stora förmögenhetens alltför höga rösträtt; men det är ganska problematiskt, huruvida den första kammaren vill gå in derpå. Denna kammare gillar icke bolagens orimliga rösträtt och vore väl också benägen att medgifva någon modifikation i rösträtten för öfrigt; men kammaren vill ej gerna börja jemka på de ännu unga kommunallagarne. Det lider ej heller något tvifvel derom, att ju de extrema åsigter, som på detta område gjort sig gällande, och det sätt, hvarpå deras ifrare förfäktat sina meningar, ökat första kammarens motvilja mot de väckta jemkningsförslagen. Denna uppfattning hör till första kammarens karakter; men möjligt är likväl, att den andra kammarens nu visade moderation kommer att i någon mån besegra farhågorna och motståndet mot hvad som dock är ovedersägligen rätt och billigt. P. S. Efter en längre diskussion bar andra kammaren kl. half 9 på aftonen, utar. votering, bifallit lagutskottets betänkande i 8:de punkten, hvarigenom rösträtten till kommunalfullmäktige i stad begränsas till en 50:de del af stadens röstetal, dock så att ingen får ega mer än 100 röster. Beror nu på hvad första kammaren afgör i saken. Nu diskuteras 9:de momentet, deri utskottet föreslår begränsningen af rösträtten till en tiondedel af kommunens hela röstetal. — Åtskilliga talare önska begränsningen nedsatt till en tjugondedel, men flertalet af dem, som verkligen vilja en reform, förorda utskottets betänkande, hvilket också blifvit af kammaren Bifallet. UTRIKES. TYSKLAND. En korrespondent till ,,Times skrifver från Berlin : ,,Jag kan nu lemna noggranna unnlveninaar Am an f.8S. OS 2