UTRIKES. FRANKRIKE. Den 18 dennes gjorde undervisningsministern en prisutdelning i Sorbonne, hvarrid han höll ett tal, i hvilket han gaf goda löften åt vetenskapsmännen samt specielt åt alla fakultetsprofessorerna, allt på grund af de förslag i budgeten, som föreligga lagstiftande församlingen till behandling. Duruy gjorde bland annat den anI märkningen, att de franska lärda alltför sällan reste i främmande länder, äfvensom att de hade för ringa kännedom i främmande språk, hvarföre, sedan vetenskapliga arbeten numera icke uteslutande skrifvas på franska eller latinska språken, sde icke tillräckligt lära känna det vetensskapliga framåtskridandet i andra länder. Detta måste afhjelpask. Talet innehöll äfven anspelning på de klerikala anfall, för hvilka talaren varit utsatt. IIan sade regeringen hafva ,ett sådant förtroende till nödvändigheten af sanningens seger, latt den icke fruktade villfarelsen. Regesringen är så fast öfvertygad om förnuftets I makt, att den anser det den goda saken sicke har det ringaste att frukta af falska ssystemer. Derför respekteras den filosoI fiska friheten, t. o. m. i sina öfverdrifter, sså länge lagen och bestämmelserna för sstatsorganismen icke kränkas. Sedan karakteriserade Duruy området för den menskliga tanken såsom deladt i tvenne kretsar: ,,den ena omfattande de sanningar, som äro tillgängliga för våra sinnen och beräkningar — —; i det andra sammandrabba mot hvarandra det rena förnuftet och tron. Det sistnämnda området är idealets och det gudomligas region; filosofien söker och religionen finner der. Sedan skildrade han, huru forskarnas — om de öfverskrida sina ömsesidiga kretsar — stöta på hvarandra, ,och striden utbryter mellan vetenskapsmännen och trons män; man hör de gälla utbrotten af en larmande och öfverflödig vrede. Allt detta oväsende skall försvinna; tiden har redan verkat långt större ting än detta. — — Det finnes för närvarande knappt någon tribun i de lagstiftande församlingarne, der det icke förhandlas om de vigtigaste lärofrågor och institutioner. Folket tränger sig till skolorna. Man får således icke förundra sig, om bland folkets fordna herdar, som förr höllo det i skuggan af katedralerna, några oroa sig och vilja hålla folket tillbaka. Den menskliga vetenskapen vill icke heller leda folket från helgedomen, utan begär endast, att, jemte den milda och heliga stämma, som sedan 1800 år tilltalat det, äfven måtte förnimmas den nya stämman — Guds uppenbarelse i vetenskapen. ENGLAND. Angående prinsens af Wales irländska resa skrifves till ,, Köln. Zeit.: , Folket på den gröna ön är ett lättrörligt folk; hura det kan entusiasmeras för sina regenter bevisas af de sednaste dagarnes I tilldragelser. Itt sådant mottagande, som prinsen at Wales på Irland rönt, har aldrig någon engelsk tronföljare erfarit; och den som icke känner irländska lynnet har svårt för att fatta denna entusiasm. Bland de 50,000 personer, som voro närvarande vid kapplöpningen vid Punchestown, rådde sådana glädjebetygelser, att de icke kunna beskrifvas. Luften genljöd af oupphörliga och uthållande hurrarop, då den framstormande folkmassan omringade prinsens vagn och sköt åt sidan den mäktige lord Strathnoirn (öfverbefälhafvare för trupperna på Irland) och andra framstående personer, för att fatta händerna på grefven och grefvinnan af Dublin (det höga parets titlar under resan på Irland). Två lustiga bröder hängde sig på de kungliga vagnarne, då de körde in på slottsgården, lemnande sina rockskört som byte åt de polismän, som ville hindra dem, och unfer infarten på gården hurrande med full hals. Orroligheterna bland arbetarne i koldistrikten i södra delen af Lancasbire tilltaga; arbetaremöten och lugnets störande höra till ordningen för dagen. De främmande arbetare från Staffordshire, som af en del grufegare varit använda, måste af polis hvarje dag vaktas mot misshandlingar. I Whelley, der denna försigtighetsåtgärd var underlåten, störtade sig omkring sju hundra af de tredskande arbetarne på främlingarne och bortdrefvo dem. RNitton af orostiftarne fördes för polisrätten i Bolton. Hvilken omfattning arbetsinställningen tagit, framgår deraf, att vid ett möte i Wigan 6 å 7,000 personer peslöto att hålla ut med striken. Dagens post. ÖSTERRIKE. Från Pesth meddelas, att exdiktatorn Ludvig Kossuth för sina landsmän tillkännagifvit, att han icke kan mottaga något val till deputeradekammaren i Pesth, enär det är honom omöjligt att aflägga