Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 april 1868, sida 3

Norge. A mellan Norge och svenska Lappmarken. Länsmannen i Saltdalen Sejersted har nyligen, skrifves det från Bodö, återkommit från en resa öfver fjellen, som han företagit för att undersöka terrängen på den sträcka, der den föreslagna nya vägen emellan Bodö och Arjeploug skulle gå fram. I hans berättelse om sin resa, som nu meddelas af Christianiatidningarne, redogör han för sina iakttagelser derunder och sina derpå stödda åsigter om de lämpligaste trakterna för vägens framdragande. I Arjeploug hade han under marknaden haft tillfälle att tala med flera handlande från Piteå och Skellefteå, äfvensom från Luleå, och de hade alla visat stort intresse för att vägen skulle komma till stånd. Ingen hade tviflat på att den skulle framkalla en liflig rörelse. Från Sverge antog man sig kunna (exportera smör, stäfver och tjära, som man nu ej kan bränna i Arjeploug, då man derifrån ej kunnat transportera den ned till svenska kusten. Skulle vägen komma att gå genom Saltdalen och Arjeploug, skulle både Norrbotten och en stor del af Westerbotten få gagn af den. Från Arjeploug till Jockmock räknis 8 och till Sorsele i Umeå lappmark 6 mil. Således skulle denna väg komma att gå ungefär genom centern af svenska lappmarken. Från Afvaviken vid Storafvans östra ända till Arvidsjaur är två mil, der väg redan skall vara utstakad. Från Arvidsjaur till Piteå är 15 och till Skellefteå 18 mil. Mellan Piteå och Arvidsjaur är vågen nästan färdig och från Skellefteå håller man på att bygga väg uppåt landet. Sejersted upplyser tillika att de 300 tunnor spanmål, som at svenska regeringen blifvit uppköpta i Bergen och på ångbåt förda till Bodö, i transport från Saltdalen öfver fjellet till Hornafvan komma att kosta 2 spd. pr tunaa. Om snöförhållandena meddelas, att snömängden i allmänhet är mindre än i sjelfva Saltdalen och att snön på fjellet brukar vara så hårdt packad, att man nästan ständigt kan köra den. I Arjeploug är den vanliga snömängden om vintern 113 aln och nästan aldrig öfver 2 alnar; det skall alltid, säger han, vara mera snö nere vid kusten af Bottniska viken än längre upp. För öfrigt var snön i de svenska skogarne, der man sällan har töväder om vintern och ej heller har st: stormar, mycket lös, så att man, om det o ej fanus uppkörd väg, dock lätt kunde kommu fram med tem. ligen tunga lass, isynnerhet om man var flera i