har annat än materiela intressen, tråkigt folk utan sinne för ideela njutningar, o. 8. v. — Gifve Gud, säga vi, så ultra-Stockholmare vi än anse oss vara, att vi här i landet egde många sådana der ,,materialister, som Götel or zarne! Arbetet står högt i ära i Göteborg, och ma i föraktar ingalunda förvärfvet; men under det man skeppar jern och trävaror, hafre och tändstickor, under det man importerar bomull och kolonialvaror och vandrar hela veckan i ända miduti det , materiela samt på söndagen till och med är alltför gudsnådlig, en smula pietistisk kanske, har man dock tid att höra på när Dietrichson skildrar lifvet i det gamla Pompeij, när Josephson ställer till en musikfest eller när någon annan intelligensens och konstens högtid står upp bland plankstaplarne och bomullsbalarne. Uvilka inkarnerade materialister! Man har der också haft både tid och lust att se på konstverk samt, hvad mera är, att köpa konstverk, och så har man i Göteborg skaffat sig ett museum, ett godt museum, hafva vi hört opartiska och sakkunniga personer påstå. Nu gick Nordenskiöld, vår bekante professor och intendent vid riksmusei mineralogiska afdelning, och funderade på huru han skulle komma till Spetsbergen i sommar. Prof. Nordenskiöld har en riktig vurm för Spetsbergen. Han reser dit så ofta han möjligtvis kan komma åt. Så vidt vi minnas, har han redan varit der åtminstone tre gånger. När en annan gör en resa till Paris för att friska upp sig, gör prof. Nordenskiöld en lusttur till yttersta norden. Men han har sina skäl. Han har åtskilligt i vetenskapens intresse att uträtta deruppe och hvaraf äran återfaller på vårt land. Prof. Nordenskiöld är en outtröttlig arbetare i vetenskapens tjenst. Hit kom helt nyligen, hvilket vi också redan meddelat, underrättelse om att en tysk nordpolsexpedition skulle utrustas för att med det snaraste gifva sig af. Prof. Nordenskiöld började se missmodig ut ... Huru skall jag komma mig till Spetsbergen i år? utropade han. Det såg mörkt ut, och sjelfve den ifrågavarande professorn började öfvergå i mörkt. Sannerligen vi begripa huru han skulle kommit till Spetsbergen i år, om det icke funnits Göteborgare i Sverge. När dessa fingo höra att prof. Nordenskiöld ansåg det vara af högsta vigt att i år kunna töretaga en ny vetenskaplig expedition, betänkte de sig icke länge, utan utropade de genast: ,, Huru mycket pengar behöfs det till den expeditionen? Tio å tolftusen riksdaler? Kanske det behörs femtontusen? Vi gifva femtontusen riksdaler! Och så var den saken i ordning. Prof. Nordenskiöld gör sin fjerde vetenskapliga expedition till Spetsbergen. — En insänd annons, undertecknad ,Prenumerant, kan ej i Handelstidningen upptagas, hvadan annonsen jemte den för densamma bifogade afgift finnas att återhemta å Handelstidningens annonskontor. — Meteorologiska observationer, ciarda under Anril månad: