-IV4 DUUU I C1iIIASS 10IfI. Någrå Vvådor 101 ri bankens säkerhet kunde, enligt nämnda talares såsigt, ej komma att härflyta från antagandet af utskottets förslag, hvilket sålunda af dem varmt förordades såsom ledande till myntcirkulationens befrämjande och i följd deraf äfven till eganderättens befästande. Efter anställd omröstning godkändes utlåtandet med 65 röster mot 33, hvilka sednare afgåfvos för återremiss. Diskussion inom andra kammaren rörande förändrivgar i offentliga undervisningsväsendet. Andra kammarens både föroch eftermiddagssammanträden upptogos af behandlingen utaf andra kammarens tillfälliga utskotts utlåtande N:o (39, med anledning af väckta motioner rörande folkskolan ech elementarläroverken. I 3:je punkten hemställes, att den egentliga folkskolans kunskapsmått må ställas i jemnbredd med det, som nu gäller för elementarläroverkets två lägsta klasser, med undantag af tyska språket, samt med de modifikationer i öfrigt, som betingas af folkek lans kraf på en mera praktisk och afslutad lär kurs. Den vidlyftiga, hela förmiddagens sammanträde upptagande öfverläggning, som uppstod rörande detta förslag, rörde sig hufvudsakligen kring frågan, huruvida folkskolan vore så utvecklad att den kunde i sig upptaga elementarläroverkens 2 lägsta klasser samt huruvida folkskolelararne egde tillräckliga kunskaper för att kunna meddela den Å undervisning, som måste förutsättas, om detta fö. slag komme till verkställighet. Hrr Staaff, Winkrantz och Östman motsatte sig detsamma. Dels förmodade de, att folkskolelärarne, då de ej nu kande uppfylla de lägre kunskapsfordringar, som I ställdes på dem, långt mindre skulle kunna tillfredsställa några högre anspråk, dels ansågo de, med erkännande at den utveckling, folkskolan sskulle erhålla genom ett dylikt ordnande af undervisningen, att folkskolan ännu ej befunne sig på den ståndpunkt, att man på en gång kunde Ttaga steget fullt ut, men att man deremot borde s(så småningom söka närma sig det tänkta målet soch i detta ändamål börja med indragning af elementarskolans 1:sta klass, då man finge se hvad resultat detta försök medförde. Dessa talare yrkade afslag å utskottets hemställan. Hr Gum:elius ansåg det ifrågavarande förslaget innebära ett hämmande tvång på den sria undervisningen i folkskolorna, och till följd deraf å deras utveckling, samt yrkade hufvudsakligen af detta skäl afslag å punkten. Herr Siljeström önskade liksom föregående talare, att undervisningen inom follcskolan icke måtte hämmas i sin utveckling genom någon slags tvångsgräns, hvilket blefve fallet om det nu ifrågasatta stadgandet vunne erkännande, utan att folkskolan borde fritt få utveckla sig. Denna utveckling fann talaren likväl icke kunna, ernås på det af utskottet föreslagna sättet, utan ; föreslog i detta afseende att riksdagen måtte nttala den åsigt: ,att undervisningen i folkskolorna ställes så, att de kunskapsmått, som äro föresskrisma i elementarskolans två lägsta klasser, med Aundantag af tyska språket, der kunde meddelas. För utskottets hemställan, med den ändring i redaktionen, som herr Siljeström föreslagit, yttrade ssig hrr A. W. Nilsson, Dahm, Jöns Olsson i Nordanå. Jon. Andersson, O. B. Olsson, Sv. Nilsson, I Meijerberg, Hedlund, m. fl. Dessa talare nsbollo att utskottets förslag innehölle ett förrerkligande af den ideen, att alla Sxerges barn finge gemensamt åtnjuta den första undervisningen och satt folkskolan således skulle utgöra underlaget för folkets bildning; att folkskolorna fullkomligt motsvarade elementarläroverkens 2:ue första Klasser, likasom bådas kunskapsmätt voro ungefär enahanda; att folkskolorna komme att undergå en strängare kontroll derigenom att föräldrar och målsmän med mera insigt komme att med större sntresse följa skolans utveckling och verksamhet m. m. Efter slutad diskussion bitölls utskottets förslag, med den af herr Siljeström föreslagna redaktionsförändring, med 109 röster mot 46, hvilka sednare afgafvos för afslag å detsamma. Vid 4:de punkten, hvari tillstyrkes, att den egentliga folkskolans, kunskapsmått bör utgöra vilkoret för inträde i högre folkskola, yrkade hr Siljeström att lydelsen deraf, i öfverensstämmelse med hvad kammaren förut rörande 3:dje punkten beslutit, måtte blifva följande: ,,att det kunskapsmått, som i föregående punkt blitvit omförmäldt, bör utgöra vilkoret för inträde i högre folkskolaDetta förslag bifölls af kammaren. Punkterna 5—8, deri hemstallep att för inträde i elementarskola må erfordras samma kunskapsmått, med undantag af tyska språket, som nu fordras för inträde i samma skolas tredje klass, med samma modifikation, som i tråga om inträdet iden högre folkskolan, att tyska språket må inträda såsom undervisningsämne först i elementarläroverkets nuvarande tredje klass; samt att de två lägsta klasserna af de fullständiga elementarläroverken må heit och hållet bortfalla, biföllos. I afseende å 9:de och 10:de punkterna, hvari utskottet hemställt, att elementarskolornas undervisningsplaner så ordnas, att ynglingarne må med viss afslutad kunskapskurs utgå i lifvet från alla stadier af skolor, samt att den klassiska och reala linien må vara förenade intill 5:te klassen, så att undervisningen i latin måtte börja i 5:te och i grekiska först i 6:te klassen, yrkade hr Ribbing. att förslaget i 9:de puakten måtte uttryckligen forklaras gälla den reala linien. samt att kammaren måtte besluta. att undervisningen i elementarläroverk så ordnas, att hvar och en linie uppfyller sitt bestämda ändamål, och att i hvarje stit må finnas en klassisk undervisningsanstalt Detta yrkande bitraddes af hrr Lelfler och Ocklind. hvaremot brr Hedlund, Siljeström och Mejerberg önskade bifall till utskottets hemställan hvilket ock blef kammarens beslut. 1 fråga om 11:te punkten, hvari utskottet föreslagit, att de enoch tvåklassiga läroverken må ombildas till bögre folkskolor under de vilkor, som för sistnämnda skolor äro gällande, förklarade hr A. W. Nilsson sig önska, att en sådan undervisningsplan måtte fastställas för pedagogier, att de komme att motsvara de högre folkskolorna. Hr Hedlund framställde deremot i eit längre föredrag de skäl, som han ansåg tala för bifall till utskottats utlåtande. Hr Lönnberg yrkade afslag och ansåg bäst att åt regeringen ösverläta att på ändamäålsenligaste sätt ordna ifrågavarande sak. ÅÄtslag yrkades ock af hr Siljeström, som ansåg, att staten icke hade rätt att soreskrifva tvåklassiga läroverks inrättande till folkskolor. Sedan hrr Svensen och J. Andersson talat för bisall till punkten, och diskussionen förklarats afslutad, begärdes votering, hvarvid med 97 röster mot 41 utskottets förslag bifölls. I 12:te punkten hade utskottet iöreslagit, att de åsigter, som här uttalats, må laggas till grund för läroverkens ordnande i dessa delar. I afseende å denna punkt fattades i enlighet med ett at hr Siljeström iramstädt förslag det beslutet, att tre-, fyraoch femklassiga läroverk må ordnas så, att dessa antingen med bibehållande af sitt nuvarande lärareantal uppflyttas till högre klass eller också att en eller två klasser af dem indragas. Punkterna 13, 14 och 16, deri hemställes, det vid en förestående, af behofvet påkallad reorganisation at rikets elementarläroverk, äfven måtte beaktas, att i styrelsen öfver samma läroverk kommunernas och föraldrarnas målsmanskap må kunna göra sig gällande mera än hittills; att, vid den blifvande omorganisationen af rikets elementarläroverk, äfven frågan om en verksammare inspektion öfver samma läroverk må tagas i betraktande; samt att riksdagen må i skrifvelse till K. M:t ölverlemna hvad i förestående punkter vunnit riksdagens godkännande, med anhållan om vidtagande af de åtgärder, som äro nödiga för undervisningsvasendets ordnande i enlighet med de sålunda af riksdagen godkända grundsatser, biföllos samtliga. I 15:de punkten, deri tillstyrkes, att godkänd tjenstgöring vid enskildta läroverk må gälla lika mycket som en till tid och omfattning motsvarande tjenstgöring. vid statens läroverk vid fråga om kompetens till anställning och befordran i det sednare, afslogs efter någon diskussion med 77 röster mot 48. Utskottens verksamhet. Statsutskottet har, i afs. på postverkets utgiftsstat, hemställt, bland annat, att den hittills gällande må fastställas äfven för år 1869 med utaf K. M:t föreslagna ändringar och tillägg, utom att det serskilda anslaget, 75,000 rdr till ,, oförutsedda utgifter nedsättes till 25,000 rdr; att riksdagen ville anhålla, att K. M:t efter föregången utredning af fördelar och olägenheter af postoch telegrarverkens förening under en ge( mensam styrelse och i sammanhang med pröfning och fastställelse af ifrågasatt ny poststadga, täcktes för riksdagen framlägga nytt förslag till normalIC a