FRANKRIKE. Det är verkligen underligt att se, huru i år — likasom i förlidet år — samtidigt med vårens ankomst krigiska rykten sprida sig. Och detta är alldeles icke något godt vittnesbörd om tillståndet i de politiska förhållandena, att sådana rykten periodiskt, nära nog reguliert återkomma. Detta ådagalägger uppenbarligen, att det är åtskilligt, med hvilket icke är rätt bestäldt, och detta icke på ett, utan på flera ställen. Huru mycket än de officiösa tidningarne både i det ena och andra landet påstå, att ingen fara är för handen, håller allmänna opinionen fast vid sin tro på en förestående kris, hvilken åsigt äfven lägger i dagen den osäkerhet, som tydligen i affärsverlden gifver sig tillkänna. Hvarje krigiskt rykte finner alltid en viss tilltro, trots mer eller mindre officiella förnekanden, och då ovädret ånyo synes hafva gått öfver, går man i allmänhet likväl icke längre än att tro, det utbrottet är uppskjutet på grundaf vidsträcktheten af förberedelserna. Måhända skall tanken på krig i år hålla sig längre än förut, på den grund, att man genom de franska officiella tidningarne erhållit visshet om, att franska armön nu är fullt färdig. Emellertid tror sig flera korrespondenter till ,,Köln. Zeit. halva upptäckt den egentliga grunden till de många krigsrykten, som på sednaste tiden varit i omlopp i Paris. Etter deras förmenande är det den kejserliga regeringen; och specielt krigsministern sjelf, som allarmerat allmänna opinionen, för att under inverkan af farhågorna för ett förestående! krig kunna i lagstiftande församlingen drifva igenom den höga arm6och marinbudgeten, samt för att kunna påskynda organisationen af det mobila nationalgardet, hvilket — som bekant är — i en del departementer mött svårigheter. I en skrifvelse till ,, Köln. zeit, heter det: ,De förskräckliga krigsrykten, som blifvit satta i omlopp just när det gäller att genomföra organisationen af det nya mobila nationalgardet och få den höga krigsbudgeten antagen, äro alldeles af samma slag som de rykten, hvilka voro utspridda, då lagen om det mobila nationalgardet diskuterades i lagstiftande församlingen. Sinnesstämningen är visserligen mycket alarmerad, men man skulle vara oerfaren i franska: förhållanden, om man icke förstode, att allt detta framkallats genom konstlade medel och i en bestämd afsigt. Att regeringen, och specielt krigsministern, icke försummar någonting, som kan bidraga till befrämjande af ,,stridskrafternas jemvigt, )! faller af sig sjelft. I en annan korrespondens heter det: ,,Det finnes kretsar bfand kejsarens närmaste omgifningar, i hvilka! man icke vill finna sig vid den nästan underordnade roll, som Frankrike spelat i Europa efter slaget vid Sadowa, eller åtminstone efter den luxemburgska affären. Chauvinisterna hafva under en tid varit föremål för hån, men detta är nu icke längre fallet. Ännu är franska nationen till sitt innersta väsende fredligt sinnad, men jemte detta begär efter fred har vaknat ett medvetande om, att nationen nu är så rustad, att Frankrikes militära organigation icke står efter någon af granlstaternas. Vid sitt sednaste besök i Nizza skänkte ryske storfursten-thronföljaren till staden 5,000 francs, hvilka municipalrålet beslutat använda till två frisängar på hospitalet) Saint-Roch. Municipalrådet har velat visa sin tacksamhet för gåfvan derigenom,, att en gata i staden uppkallas efter ryske kejsaren. Erkebiskopen i Algier har i tidningarne offentliggjort en lång skrifvelse öfver ställningen i Algier, i hvilken han till slutet yttrar, att det eländiga tillståndet der endast kan afhjelpas derigenom ,,att man antingen omvänder araberna till katholska läran, eller landsförvisar dem till öknen. ENGLAND. Den 79:årige markisen af Salisbury afled d. 12 dennes på sitt gods Hatfield i Herefordshire. Han var strängt konservativ och uppträdde i synnerhet alltid som målsman för de stora jordegendomsegarnes intressen. Under lord Derbys minister 1852 var han sigillbevarare, samt under åren 1858 och 1559 president i hemliga rådet. Hans äldste son och arfvinge är den hittillsvarande viscount Cranbourne, tillhörig samma parti som fadren, men långt mera framstående än han. Med anledning afls den sednaste valreformen gick Cranbourne 1 förlidet år ur Derbys minister och är sel dan dess en af Disraelis bittraste fiender. j Huruvida den sistnämnde gerna skall se, ls att den förre medlemmen af underhusct för Stamford nu som markis af Salisbury!skall taga inträde i öfverhuset, är osäkert. k I underhuset kunde nemligen premiermi-a nistern sjelf parera de hugg, som Cran-A bourne riktade mot ministören; men i öfverhuset har den nuvarande regeringen insen enda representant, som kan föra dessss runor. Måhända skall detta rentaf tvinga sv lord Derby att anstränga sina svaga kraf-5 ter, för att åtaga sig detta försvar. 8 Den förliden höst från fängelset und-Jj komne feniske höfdingen Deasy är nu i St-O kerhet för den engelska polisen, ty han har, ; enligt tillförlitliga underrättelser, lyckligen ; kommit till Newyork, der han redan hållit många tal i feniska församlingar. 8. h k AFRIKA. d Af gårdagens telegram från London vill i u b — — 1 I yv E 1 S a 8 let synas, som vore ett afgörande result atet af den engelska expeditionen i Abysinien att snart motse. Den engelska ar-sr nekåren torde också nu hafva öfvervunnit sy le värsta hindren på vägen till dess be-. tämmelseort Magdala. Och skulle det förvålla sig så, kan telegrasen snart meddela sh pss underrättelse om det afgörande, som ti väl nu måtte snart förestå, om det icke rev lan inträffat. Mången tror likväl, att de. örväntningar, som , Times yttrat, att ke wung Theodor skall hålla stånd och m aga en belägring i fästningen Magdais lroslalltför sangviniska. En fransk förfatare, Lejcan, antager som otvifvelaktigt, sa tt Theodor är alltför klok att erbjuda en2 zelsmännen en batalj eller mottaga en beÅ ägring, utan att det snarare är att för-m noda, det han med sina fångar drager sig st illbaka till skogstrakterna vester om Mag2 ala samt söker uttrötta de engelska truperna genom fruktlösa marahar ; dat nra