2 ? D 2— AE sså långt utrymmet medgifver, lemnas sådana som deraf äro i saknad, hafva om nätterna varit alldeles öfverfyllda. Folket i allmänhet har måst inskränka sig till det alldra nödvändigaste, hvaraf följt stagnation i handeln, ehuru fabriksoch manufakturvaror säljas till underpriser. Öfverproduktion och stor import under de senaste åren hafva förorsakat öfverfyllda lager, hvilka måste realiseras, så att den som har penningar kan köpa många varor, isynnerhet beklädningsartiklar, ganska billigt. Det är emellertid eget nog, att, under en sådan allmän stagnation, här i Newwork råder en förvånande liflighet i husoch egendomsförsäljningar. Möjligen kan det vara öfverflödiga kapitaler, som på detta fält söka användning, då företagsamheten i allt annat är så inskränkt, medan fast egendom i Newyork och jord i dess grannskap stå i mycket högt värde med all utsigt till ytterligare stegring. i Det är troligt, att inom en ej så serdeles lång tid öfra delen af staden blir lika tätt bebyggd och befolkad som den nedra. Omkring Central Park, hvilken ligger nästan midt i staden, och der femte och åttonde avenyerne stryka fram, anläggas nu boulevarder, hvaraf en blir 100 fot bred och vid hvilken, enligt all sannolikhet, endast palatser, och det till största delen af marmor och jern, komma att uppföras. Det är anmärkningsvärdt, att på sednare veckorna frivilliga försäljningar af tomter och fastigheter varit hvardagliga och att spekulanter mycket besökt dylika auktioner. Egendomar, belägna så högt upp som omkring 80:de gatan vid öfra vestra sidan af Central Park och hvilka sför 20 år sedan betaltes med 10-å 12,000 I dollars, hafva nu betingat ända till 100å 120,000 dollars. Äfven i Newyorks närmaste omgifningar står jorden i ett förj vånande högt pris. Jord och tomter säljas der till 8å 9,000 dollars per acre. Detta är en ofantlig skillnad emot jordvärdet i vestern, der god jord kan erhållas till 10 och till och med till 4 dollars per acre, och i södern, der priset å jorden är ännu lägre. Spekulationen i jord och fast egendom i Newyork — Real estate business — är en vigtig och vidtomfattande affärsgren. Newyork går en stor framtid till mötes. Den tid torde icke vara så långt aflägsen, då det blir veridens största och förnämsta handelsstad. Såsom bekant är, bygges det nu på en jernväg tvärtöfver Amerikas fastland, hvilken alltså kommer att förbinda Atlantiska hafvet med Stilla Oceanen. Af detta kolossala företag hoppas man med skäl de största resultater. Öfver Amerika blir den ginaste vägen från Europa till Östra Asien, Kina och Japan. Det är gifvet, att det isynnerhet blir del. båda ändpunkterna af denna storartade jernbana, S:t Francisco och Newyork, som deraf komma att profitera. Redan nu synas amerikanarne i östra Asien hafva större inflytande än andra nationer. En amerikanare Anson Burlingame, har, såsom man sett af tidningarne, i egenskap af kinesisk ambassadör, åtföljd af en stor svit kinesiska stordignitärer, afrest från Peking till S:t Franciscooch Washington, för att sedan fortsätta sin beskickning hos de europeiska regeringar, med hvilka Kina slutit merkantila och politiska fördrag. Jag begagnar tillfället att återgifva en amerikansk tidnings reflexioner öfver Burlingames utnämning, för att visa huru man i Amerika uppfattar denna tilldragelse: ,, Vi anse denna utnämning af vår landsman till kinesisk ambassadör för vigtigare och mera öfverraskande än underrättelsen om afslutandet af freden i Tientsin 1858. Detta stora rikes portar, hvilka hittills varit tillslutna, börja nu att öppnas, men eget nog är det och äfven oväntadt, att detta verldens älsta rike formligt begär att genom det yngsta blifva introduceradt hos de andra nationerna. Amerikanska inflytandet har för första gången på allvar öppnat Kina för den öfriga verlden, och, med den lust och den lätthet kineserna ega att lära och efterhärma, är det högst! troligt, att våra vetenskaper och moderna uppfinningar innan kort införas i Kina. Amerikanska handeln kommer att i kinesiska fatvattnen bli den ledande för andra ; nationers handel. Vägen är redan utstakad genom vår jernväg emellan S:t Francisco och Newyork. Det synes, att Columbus var visare än han sjelf visste, då han pekade åt vestern och åt det då oupptäckta Amerika, sägande: ,,Den vägen är den kortaste till östern. Newyork och S:t Francisco blifva de två stora mottagningsoch afsändningsplatserna för den europeiska handeln med Kina, Japan, Indien och äfven Australien. Den ofta nämnda jettejernvägen emellan Newyork och S:t Francisco bygges af 2:ne kompanier, hvarigenom företaget mycket underlättas. Union Pacific Railway Company bygger östra hälften och har redan, ehuru under stora ansträngningar, hunnit till Klippiga bergen eller till Laramie i landskapet Wyoming, 110 eng. mil vester om Cheyenne i samma landskap. Wyoming är en del af territoriet Dacotah, men ett. förslag är å bane att göra denna areal af cirka 100,000 eng. qvadratmil med ännu endast 15,000 invånare till ett territorium för sig sjelft med Cheyenne till hufvudstad, hvilken sistnämnda ort ligger 500 mil vester om Omaka i staten Nebraska. Det är bolagets mening att i år fullborda 300 mil och till nästa höst hatva banan i trafikabelt skick ända till Green River i territoriet Utah. Bolaget ämnar hinna till Humboldt River, innan det andra kompaniet — Central Pacific Railroad Company — möter. Detta sednare kompani börjar vid Stilla hafvet och arbetar i ostlig riktning genom Californien och Sierra Newadabergen samt ämnar i år med en arbetsstyrka af 10,000 man fullborda en sträcka af 260 mil. Banorna trafikeras med mycken fördel allt eftersom de blifva färdiga och afsynade. Union Pacific Railway är trafikabel 335 mil vester om Missouris statsgräns, och Central Pacific Railway från Sacramento till guldoch silfverregionerna i staten Newada. Nybyggen uppstå längs linien och i dess närhet. Hela linien antages blifva färdig 1870, då Newyork genom guldlandet kan räcka handen åt sin yngre syster S:t Francisco, till bådas båtnad och förkofran Califarnian ö ö ö ( —— FA r —ä — AF—25